Under 2022 slÀpptes 45,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter ut inom landets grÀnser, vilket motsvarar en minskning med 5,3 procent jÀmfört med Äret före. Det visar preliminÀra siffror frÄn NaturvÄrdsverket.
ââDet Ă€r en ganska stor minskning, som vi inte riktigt vĂ€ntat oss, sĂ€ger Anna-Karin Nyström, chef pĂ„ NaturvĂ„rdsverkets klimatenhet.
Det senaste decenniet har de sÄ kallade territoriella utslÀppen minskat med i genomsnitt runt tvÄ procent per Är. Att den kurvan nu pekar brantare nerÄt beror framför allt pÄ att utslÀppen frÄn inrikes transporter minskat med hela tio procent, trots att trafiken pÄ vÀgarna har ökat.
Laddbara fordon ger avtryck
Framför allt beror det pÄ att mer biodrivmedel blandas in i bensin och diesel, nÄgot som regleras via den sÄ kallade reduktionsplikten.
ââDen Ă€r helt avgörande, sĂ€ger Ann-Karin Nyström.
För första gÄngen gör Àven den vÀxande andelen eldrivna fordon ett tydligt avtryck pÄ utslÀppssiffrorna, enligt Nyström.
ââDet körs allt fler laddbara fordon pĂ„ vĂ€garna och det börjar mĂ€rkas. Men elektrifieringen kan inte ensamt ta oss mot klimatmĂ„len. De mellan 4 och 5 miljoner bilar med förbrĂ€nningsmotor som rullar pĂ„ vĂ€garna kommer att finnas kvar lĂ„ng tid framöver och mĂ„nga sĂ€ljs fortfarande, sĂ€ger hon.
Fler tankar utomlands?
Ytterligare en förklaring till de sjunkande transportutslĂ€ppen kan vara âgrannlandstankningâ â att fler fordon tankas i andra lĂ€nder pĂ„ grund av de höga drivmedelspriserna, misstĂ€nker NaturvĂ„rdsverket. Framför allt handlar det om lastbilar som tankar innan de korsar grĂ€nsen.
NÀr det gÀller industrin minskade utslÀppen med tre procent jÀmfört med Äret före. NÄgot som framför allt beror pÄ ett produktionsstopp inom kemiföretaget Borealis och minskade utslÀpp frÄn mineralindustrin.
ââBland annat har cementindustrin börjat att fasa ut det fossila vilket vi ser effekter av, Ă€ven om man inte ser de stora sprĂ„ngen inom industrin Ă€n, sĂ€ger Anna-Karin Nyström.
De territoriella utslÀppen omfattar dock inte utslÀpp som sker i andra lÀnder till följd av svenskarnas konsumtion, till exempel nÀr vi köper nÄgot frÄn Kina. Den preliminÀra statistiken frÄn NaturvÄrdsverket omfattar heller inte koldioxidutslÀpp frÄn förbrÀnning av biomassa som ökar.
VÀntar kraftig uppgÄng
Senast 2045 ska Sveriges inte ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser. Nu har de minskat med 37 procent jÀmfört med 1990.
Kurvan pekar Ät rÀtt hÄll men det Àr högst osÀkert om trenden hÄller i sig, framhÄller Anna-Karin Nyström. Detta eftersom regeringen planerar att sÀnka reduktionsplikten frÄn 2024, vilket ökar utslÀppen.
ââHur stor utslĂ€ppsökningen blir beror pĂ„ hur snabbt elektrifieringen gĂ„r och om regeringen inför andra styrmedel.
Skogar suger upp mindre
Ett annat bekymmer Ă€r att markanvĂ€ndningssektorn, dĂ€r de svenska skogarna ingĂ„r, har blivit allt sĂ€mre pĂ„ att âsuga uppâ koldioxid ur atmosfĂ€ren. Bland annat till följd av ökad avverkning och barkborreangrepp.
TT: Riskerar det att âĂ€ta uppâ en del av utslĂ€ppsminskningen?
ââSĂ„ skulle det kunna bli. Koldioxidupptaget frĂ„n skog och mark skulle behöva öka för att nĂ„ bĂ„de svenska mĂ„l och EU:s krav, sĂ€ger Anna-Karin Nyström.