Uppsluppet på festernas fest –trots champagnemalör

Klockan 19 tågade huvudbordets gäster in till en högtidlig fanfar med orgel och trumpet. De 1 300 gästerna serverades mat och dryck enligt ett minutiöst schema varvat med underhållning och tal.

Det blev en extra lång fanfar när de ovanligt många pristagarna och kungafamiljen tågade ner för trappan i Blå hallen. Nobelstiftelsen har bjudit in dem som prisats de senaste två åren men som gick miste om prisutdelning och bankett på grund av pandemin – totalt 22 stycken.

Kungen, drottningen, kronprinsessan Victoria, prins Daniel, prins Carl Philip och prinsessan Sofia var alla på plats, drottningen och kronprinsessan i klänningar med olika rosa nyanser.

Kronprinsessan Victoria, vars klänning designats av modeskaparen Camilla Thulin, satt mellan medicinpristagaren Svante Pääbo och fysikpristagaren Alain Aspect, och den senare hade drottning Silvia till bordet.

Det var en konstant sorl kring borden i den blomsterutsmyckade Blå hallen. Kung Carl Gustaf hade kemipristagaren Carolyn Bertozzi som bordsdam. Prins Carl Philip hade Linda Vigilant, Svante Pääbos hustru, och prins Daniel har Phaedria Marie St. Hilaire bredvid sig, partner till den danske kemipristagaren Morten Meldal.

Tomat med gös

Förrätten, som liksom övriga rätter hållits hemlig fram till servering, bestod i år av en tomat fylld med gös, persiljeemulsion och kålrabbi som skulle påminna om svenska högtider. Champagne serverades därtill. Till huvudrätten, färserad hjort, dracks ett vin från Toscana.

Totalt 190 personer ingick i serveringspersonalen och 45 av dem serverade dryck i glas som kostar runt 900 kronor styck. Flytet i salen bröts en kort stund när det visade sig att ett av boden inte fått champagne till förrätten, ett misstag som snart rättades till.

Mellan rätterna bjöds traditionsenligt på underhållning, det som med ett finare ord heter divertissement, sammanlagt fyra inslag.

Applåderna var högljudda efter artisten och låtskrivaren Rufus Wainwrights framträdanden tillsammans med operasångerskan Elin Rombo och Svenska Kammarorkestern under ledning av Hans Ek.

Traditionsenliga tal

Klockan 21.40 var det dags för desserten, som i år tagits fram av konditor Annie Hesselstad. Först därefter fick hon och kockarna pusta ut.

Pristagarna fick hålla koncentrationen uppe ända till klockan 22.35, då det var dags för dem att hålla tal, en pristagare från varje kategori.

Alla hade sin egen ingång där fysikpristagaren Alain Aspect tackade John Stuart Bell, kemipristagaren Carolyn Bertozzi tackade studenter och medarbetare. När medicinpristagare Svante Pääbo ställde sig vid talarpodiet var det hans mamma som fick beröm, medan litteraturpristagaren Annie Erneaux tackade de som inte längre finns ibland oss.

Ekonomipristagaren Ben Bernanke citerade den legendariske finansmannen Warren Buffet – “It’s when the tide goes out that you can see who is swimming naked” – och syftade på att en finanskris skiljer dem som är förbereda från dem som inte är det.

Klockan 23.15 började alla gäster att gå upp en trappa till gyllene salen för dansen.