Experter: Rättssäkerheten kan urholkas

Hemliga tvångsmedel i preventivt syfte. Anonyma vittnen. Visitationszoner. Utvisa gängkriminella utan dom, med mera.

– Inget av förslagen i sig var förvånade. De har på ett eller annat sätt förts fram under valåret, säger Dennis Martinsson, lektor i rättsvetenskap och juridiskt doktor i straffrätt vid Stockholms universitet.

Redan avgående regering ville ge staten lov att söka genom hus och hem utan konkreta brottsmisstankar.

– Polisen ska, utan konkret brottsmisstanke, kunna söka igenom vartenda källarförråd, varenda lägenhet och varenda bil där gängkriminella kan gömma sina vapen, sade Magdalena Andersson (S) på en pressträff i mitten av augusti.

S-regeringen har redan gått fram med en utredning om hemliga tvångsmedel i preventivt syfte.

– Förslaget har redan en bred majoritet i riksdagen, konstaterar Martinsson.

– Det är oroande oavsett vilken regering som lägger fram det. Grundpremissen i dag är att det måste finnas en konkret brottsmisstanke.

Andra förslag i det så kallade Tidöavtalet tar vid där den avgående regeringen stannade.

– Man kan se det som en fortsättning på den kriminalpolitik som egentligen fördes förra mandatperioden.

Utvisa utan dom

Möjligheten att utvisa gängkriminella utan att de dömts för brott ska utredas, enligt Sverigedemokraterna och den tillträdande regeringen.

Lagen om särskild utlänningskontroll, i dag reserverad för de absolut allvarligaste hoten mot rikets säkerhet, ska utökas och gälla även gängkriminella, enligt partierna.

– Det är inte en straffrättslig lagstiftning, utan en säkerhetslagstiftning som tar sikte på personer som utgör ett direkt hot mot Sveriges inre säkerhet, säger Martinsson.

Säkerhetspolisen använder i dag lagen för att peka ut personer som kan antas kopplas till terrorism och liknande säkerhetshot. Ytterst få personer blir i dag föremål för lagen. Insynen i målen är begränsad, de bygger ofta på sekretessbelagda underrättelser från Säpo.

– Man får inte veta grunden varför man utvisas, vilket gör det svårt att ta tillvara på sin rätt att försvara sig, säger Martinsson och fortsätter:

– Man genomgår inte en riktig rättegång. Det är en helt annan typ av process skapad ur helt andra förutsättningar.

Det skulle krävas en omfattande genomgång av rättssystemet för att kunna genomföra förslaget, spår Martinsson.

– Problemet är att man försöker överföra en väldigt särskild säkerhetslagstiftning till något som är kopplat till brott och straff.

Lågt bevisvärde

Anonyma vittnen har redan utretts av S-regeringen. Utredaren, justitierådet Stefan Johansson, kom fram till att det inte var lämpligt. Han pekade på att även det inskränker den grundläggande principen om att den åtalade har rätt till full insyn i vad som ligger till grund för åtalet.

Möjligheten att använda anonyma vittnen finns redan i Danmark, Norge och Finland. Men där används de mycket sällan, eftersom de har ett lågt bevisvärde i rätten.

Svenska domstolar skulle göra samma bedömning, framhåller Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet och expert på statsrätt.

– Man kanske kan införa det, men vill man att Sverige ska fortsätta vara en rättsstat kan man inte ålägga domstolar att beakta anonyma vittnen som bevisning. Det är domstolarna som avgör bevisvärdet.

Ett nationellt tiggeriförbud är ett annat förslag som kan bli svårt att genomföra, spår Nergelius.

– Det finns en dom från Europadomstolen förra året, där man ansåg att ett nationellt tiggeriförbud i Schweiz stred mot Europakonventionen.

Alla lagförslag som den tillträdande regeringen går fram med måste utredas.

– Sammantaget kan misstänkas att remissinsatserna och lagrådet kommer att vara kritiska på många punkter, säger Nergelius.

Ett annat frågetecken är kostnader. Avtalet slår fast att det inte finns någon garanti för finansiering i budgetpropositionen.

Sverige kommer inte att upphöra som rättsstat över en natt, framhåller Dennis Martinsson.

– Men de successiva stegen riskerar att påtagligt urholka rättssäkerheten. Om förslagen blir verklighet har en markant förflyttning skett i relationen mellan staten och individen, säger han.