Löfven oroad för utveckling på Balkan

Ursprungligen var det tänkt att vårens toppmöte med de sex EU-sugna länderna Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien skulle äga rum i nuvarande ordförandelandet Kroatien i dagarna två.

Nu blev det bara en tidig kväll framför datorn för statsminister Stefan Löfven (S) och hans kollegor.

Med tanke på coronakrisen är det ändå bättre än ingenting. Otaliga EU-möten har på sistone ställts in eller skjutits upp.

– Det var väldigt viktigt att hålla det här mötet för att kunna hantera de viktiga utmaningar som vi står inför tillsammans, sade EU:s permanente rådsordförande Charles Michel på sin presskonferens efter mötet.

Orolig Löfven

Liksom många andra betonar statsminister Stefan Löfven (S) vikten av att visa att EU bryr sig.

– Det är viktigt för den demokratiska utvecklingen på Västra Balkan och för stabiliteten och den ekonomiska utvecklingen i Europa, sade Löfven i riksdagens EU-nämnd inför mötet.

Han är orolig för att Ryssland, Kina och Turkiet ska öka sitt inflytande i regionen, om inte EU visar sitt engagemang.

– Externa aktörer försöker påverka regionen i negativ riktning, sade Löfven och påpekade bland annat att Serbiens beroende av Ryssland ökat, vilket komplicerar närmandet till EU.

Långsamt framåt

EU-länderna har under våren gett klartecken för att inleda förhandlingar om EU-medlemskap med Nordmakedonien och Albanien.

– Västra Balkan hör hemma inom EU, om det råder inget tvivel, sade kommissionsordförande Ursula von der Leyen på presskonferensen efter mötet.

Till medlemskap är det ändå långt. Serbien och Montenegro har redan förhandlat i många år, utan att någon räknar med något medlemskap inom överskådlig framtid.

Inte minst krävs större ansträngningar i länderna för att stärka mänskliga rättigheter och rättsstaten och bekämpa korruption.

Reformarbetet har gått trögt i flera av länderna. Både Serbien och Montenegro rankades exempelvis på onsdagen av amerikanska tankesmedjan Freedom House som "hybridregimer", snarare än fullvärdiga demokratier.

– Det har varit hack i utvecklingen från och till, det är det ingen tvekan om, sade Stefan Löfven i EU-nämnden.

"Rätt riktning"

Mötesarrangörerna tycker ändå att de sex Balkanländerna fortsätter att sträva mot EU.

– En sak är säker: Det här toppmötet hjälper dem att gå i rätt riktning. Och om man tittar på geografin så finns det ingen annanstans att ta vägen, sade ordförandelandet Kroatiens premiärminister Andrej Plenkovic.

Rent konkret mynnade toppmötet ut i ett gemensamt uttalande om fortsatt samarbete. Dessutom fastslogs EU:s löfte om ett paket på 3,3 miljarder euro som ska hjälpa regionen att återhämta sig socialt och ekonomiskt. Där ingår bland annat 400 miljoner euro i stöd för att bekämpa smittspridning och stärka vården på Västra Balkan.

Pengarna finns redan i EU:s budget och behöver inte skjutas till av EU-länderna.