Sverige och Finland formellt inbjudna till Nato

Sverige och Finland Àr nu formellt inbjudna till att bli medlemmar i militÀralliansen Nato. Historiskt, sÀger statsministern och hoppas pÄ en snabb process för att göra medlemskapet till verklighet.

De nordiska lÀndernas ledare, frv; Danmarks statsminister Mette Frederiksen, Finlands president Sauli Niinistö, Sveriges statsminister Magdalena Andersson, Norges statsminister Jonas Gahr StÞre och Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir pÄ Natos toppmöte i Madrid.

De nordiska lÀndernas ledare, frv; Danmarks statsminister Mette Frederiksen, Finlands president Sauli Niinistö, Sveriges statsminister Magdalena Andersson, Norges statsminister Jonas Gahr StÞre och Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir pÄ Natos toppmöte i Madrid.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Politik2022-06-29 08:46

Just nu Àr Nato 30. Men snart kan det bli 32.

"I dag har vi beslutat att bjuda in Finland och Sverige att bli medlemmar i Nato och kommit överens om att skriva under ansökningsprotokollet", heter det i NatolÀndernas formella uttalande frÄn onsdagens toppmöte i Madrid.

– En historisk dag för Sverige och Finland men ocksĂ„ för hela Nato, sĂ€ger statsminister Magdalena Andersson (S) nĂ€r hon trĂ€ffar den svenska pressen pĂ„ plats.

Processen skyndar nu vidare nÀsta vecka.

– Det kommer att vara accession talks (ansökningsförhandlingar) i början av veckan och sedan kommer vi att bli invitees (inbjudna medlemmar, med rĂ€tt att delta i alla möten, men utan röstrĂ€tt). DĂ€refter följer processen med ratificering i alla lĂ€nder. MĂ„nga lĂ€nder har ju en tĂ€vling nu och vill vara de första, men det kan ju ta tid och det har vi sagt hela tiden att det kan ta upp till ett Ă„r, sĂ€ger statsministern.

"SÄ fort som möjligt"

Anslutningsförhandlingarna Àr i praktiken inga förhandlingar, utan snarare en genomgÄng av vad ett Natomedlemskap innebÀr.

NÀr ratificeringen Àr klar kommer Natos kollektiva försvar och sÀkerhetsgarantier att omfatta Àven Finland och Sverige.

Natochefen Jens Stoltenberg vill pÄ sin presskonferens efterÄt inte gissa hur lÄng tid det tar innan det fullvÀrdiga medlemskapet Àr klart.

– SĂ„ hĂ€r lĂ„ngt Ă€r det hĂ€r den snabbaste ansökningsprocessen nĂ„gonsin, konstaterar Stoltenberg i Madrid.

– Jag kan inte tala för eller lova nĂ„got för 30 parlament, men budskapet inifrĂ„n rummet Ă€r att det finns en stark vilja att jobba med parlamenten för att genomföra ratificeringen sĂ„ fort som möjligt.

Flera lÀnder, inte minst i övriga Norden och Baltikum, lÀr kÀmpa om att bli först att ratificera.

– Jag kan slĂ„ vad om att vi inte kommer att bli sist, sĂ€ger Estlands statsminister Kaja Kallas med ett skratt till TT i Madrid.

– Det Ă€r en viktig dag för Norden och en viktig dag för Nato. Stort lycka till Ă„t Finland och Sverige, sĂ€ger Danmarks statsminister Mette Frederiksen pĂ„ en samnordisk presstrĂ€ff.

Modernare plan?

Även USA:s president Joe Biden Ă€r nöjd med besluten om Sverige och Finland.

– Deras historiska ansökan om medlemskap och beslut att röra sig bort frĂ„n den traditionella neutraliteten för att ansluta sig till Nato kommer att göra oss starkare och sĂ€krare, sĂ€ger presidenten i ett kort samtal med Stoltenberg.

FrÄn USA kommer samtidigt bud om att landet nu öppnar för att sÀlja uppgraderade F16-jaktplan till Turkiet.

BitrÀdande försvarsministern Celeste Wallander sÀger till tidningen Financial Times att USA "fullt ut stöder" en modernisering av de turkiska planen, men betonar att det Àven mÄste godkÀnnas av USA:s kongress.

Uppgörelse

Beskeden kommer sedan Turkiet lyft sitt veto mot Sverige och Finland, efter den uppgörelse som nÄddes i tisdags.

DÀr lovar Sverige bland annat att "snabbt och grundligt" behandla turkiska önskemÄl om utlÀmning av i Turkiet terrormisstÀnkta personer. Enbart de som Àr inblandade i terrorism behöver dock kÀnna oro, understryker statsministern.

Att Turkiet slÀppt sitt veto ger samtidigt ingen fullstÀndig garanti för att man fortsatt sÀger ja nÀr landets parlament ska ratificera ansökningsprotokollet senare i Är.

Magdalena Andersson svarar dock undvikande pÄ frÄgan om inte Turkiet fortfarande har chans att sÀtta press pÄ Sverige.

– Vi har ju nu kommit till den överenskommelsen efter lĂ„nga och svĂ„ra diskussioner och vi kommer naturligtvis frĂ„n svensk sida att leva enligt den överenskommelsen. Men det innebĂ€r ju inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt att vi inte kommer följa svensk lagstiftning. Det tycker jag Ă€r ett viktigt budskap för dem som Ă€r oroliga, sĂ€ger statsministern i Madrid.

RÀttad: I en tidigare version av texten angavs felaktigt antal personer som Turkiet vill att Sverige lÀmnar ut.

Fakta: Natos utvidgningar

Tolv lÀnder fanns med frÄn start nÀr militÀralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, NederlÀnderna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Sedan dess har 18 lĂ€nder tillkommit i följande Ă„tta utvidgningar – och med en nionde nu pĂ„ gĂ„ng:

1952: Grekland och Turkiet.

1955: VÀsttyskland (hela Tyskland frÄn 1990).

1982: Spanien.

1999: Polen, Tjeckien och Ungern.

2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, RumÀnien, Slovakien och Slovenien.

2009: Albanien och Kroatien.

2017: Montenegro.

2020: Nordmakedonien.

Tidigast 2022: Finland och Sverige.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!