Säkerhetspolitiskt bråk i riksdagen

Riksdagens årliga utrikespolitiska debatt inleddes med att talmannen påbjöd munskydd i riksdagens kammare.

I talarstolen kunde dock skydden tas av.

Moderaterna och Centern är missnöjda med att regeringens utrikespolitiska deklaration inte innehöll någon Natooption. En riksdagsmajoritet uppmanade i december regeringen att i säkerhetspolitiken markera att ett Natomedlemskap är ett alternativ för Sverige om säkerhetsläget försämras. Bakom uppmaningen står M, KD, C, L och SD.

Men utrikesminister Ann Linde (S) nämnde inget om någon Natooption i deklarationen. Hon konstaterade att Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast och att "vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa".

"Är oansvarigt"

– Det är oansvarigt av en minoritetsregering att driva en säkerhetspolitisk linje som saknar stöd i parlamentet, säger C:s utrikespolitiska talesperson Kerstin Lundgren.

Hon anser att det vore ansvarsfullt att förnya svensk säkerhetspolitik så att den kan samla ett brett stöd i riksdagen.

Både M och C kräver nu partiöverläggningar om säkerhetspolitiken.

– Säkerhetspolitiken är alltför viktig för att man ska ägna sig åt friåkning, säger M:s utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark.

Utrikesminister Ann Linde avvisar anklagelserna mot regeringen om "att slira omkring" och om att "ägna sig åt friåkning".

Linde avfärdar efter debatten också kravet på partiöverläggningar. Hon tycker att det är mycket bättre att, som nu, ha diskussioner i utrikesutskottet, i EU-nämnden och i utrikesnämnden. Hon menar att regeringen "alltid lyssnar på riksdagen".

– När det gäller särskilda överläggningar har Moderaterna visat att man inte är särskilt intresserade av att komma överens. Man har hoppat av gängsamtalen, försvarsberedningen, migrationssamtalen, på sin tid bostadssamtalen.

M och C kritiserade också regeringen för att deklarationen saknar formuleringen om att ett väpnat angrepp mot Sverige "kan inte uteslutas". Den lydelsen finns med både i försvarsberedningens slutrapport och i regeringens försvarsproposition.

– Den här regeringen slirar omkring när det gäller säkerhetspolitiska formuleringar på ett allvarligt sätt, säger Hans Wallmark.

Saknar formulering

Att deklarationen saknar formuleringen om att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas går, enligt Linde, inte att tolkas som att den säkerhetspolitiska linjen ändrats.

– Det M gör däremot är att driva igenom en Natooption mot både S:s och MP:s vilja, säger Linde.

– Att signalera till omvärlden att vi nu överväger medlemskap i Nato, det vore en definitiv förändring av vår linje och oansvarigt.

Wallmark anser även att regeringen är för flat när det gäller att kritisera brott mot mänskliga rättigheter i Kina och Ryssland. Han upprörs över att den fängslade bokförläggaren i Kina, den svenske medborgaren Gui Minhai, inte nämndes i deklarationen. Inte heller den fängslade svensken Dawit Isak i Eritrea nämndes.

– Självklart fortsätter regeringen sitt oförtröttliga arbete både för Gui Minhai och Dawid Isaak. Vi ger aldrig upp våra ansträngningar, kontrar utrikesministern.