KoranbrÀnnare utreds för hets mot folkgrupp

En koran brann under nÄgra fÄ sekunder utanför moskén vid Medborgarplatsen i Stockholm. I publiken var kÀnslorna stundtals upprörda och en person omhÀndertogs av polis. Arrangören utreds Àven för hets mot folkgrupp, skriver polisen.

Salwan Momika tÀnde eld pÄ en koran i nÀrheten av Stockholms moské, men kvÀvde efter ett par sekunder sjÀlv den pyrande elden.

Salwan Momika tÀnde eld pÄ en koran i nÀrheten av Stockholms moské, men kvÀvde efter ett par sekunder sjÀlv den pyrande elden.

Foto: Stefan JerrevÄng/TT

SamhÀlle2023-06-28 08:57

En kvinna bad "Fader vĂ„r" och viftade med ett kors. Åhörare skrek Ă„t koranbrĂ€nnarna och diskuterade högljutt med varandra. Det var mĂ„nga kĂ€nslor i omlopp i samband med koranbrĂ€nningen utanför moskĂ©n vid Medborgarplatsen i Stockholm. Uppskattningsvis hade omkring 200 personer som mest samlats utanför avspĂ€rrningarna, enligt TT:s utsĂ€nda.

Polisen hade kallat in förstÀrkning frÄn hela landet för att hantera eventuella stökigheter. En man bland Ähörarna Àr misstÀnkt för försök till misshandel sedan han, enligt polisen, plockat upp en sten med avsikt att kasta den. Han avvisades frÄn platsen men kom tillbaka och ska dÄ ha kastat en sten vilket ledde till att han omhÀndertogs och fördes till polisstationen. Men i övrigt gick det ganska lugnt till.

Sekundkort brÀnning

KoranbrĂ€nnaren Salwan Momika och hans kompanjon hölls avskilda pĂ„ en höjd, omkring 20–30 meter frĂ„n Ă„hörarna. Vid ett tillfĂ€lle tĂ€nde Momika pĂ„ en koran och en tunn vit rökslinga hann stiga upp frĂ„n boksidorna innan anstiftaren efter bara nĂ„gra fĂ„ sekunder sjĂ€lv kvĂ€vde den magra bokbranden.

Under den drygt entimmeslÄnga manifestationen Àgnade de tvÄ koranbrÀnnarna sig mest Ät att sparka pÄ den medhavda koranen, kasta upp den i luften och riva ut boksidor som de torkade sina skor med. Och ropa i en megafon.

Enskilda Ähörare skrek med ojÀmna mellanrum Ät koranbrÀnnarna, men flera Ähörare uppmanade dem och alla andra hÄlla sig lugna.

– GĂ„ in i moskĂ©n, ge honom inget utrymme. Koranen finns i hjĂ€rtat, sade en man.

Flera Ähörare tycktes med tiden tappa intresset för sjÀlva koranskÀndningen och började i stÀllet diskutera yttrandefrihetsfrÄgor högljutt med varandra. Ett mummel bredde ut sig i folksamlingen och det var stundtals svÄrt att höra vad som sades frÄn koranbrÀnnarnas megafon. Efter drygt en timme lommade koranbrÀnnarna ivÀg och försvann bakom polisens avspÀrrningar.

Kritik mot islam

KoranbrÀnningen Àr den första som fÄtt tillstÄnd sedan förvaltningsrÀtten och kammarrÀtten i Stockholm tidigare i Är slog fast att polisens beslut om att neka tillstÄnd för koranbrÀnningar varit felaktiga.

TillstÄndet Àr utfÀrdat till privatpersonen Salwan Momika, som den 6 februari fick nej pÄ sin ansökan om att brÀnna Koranen utanför Iraks ambassad, men som senare var en av dem som fick rÀtt i domstol.

Salwan Momika Àr ursprungligen frÄn Irak och vill genom brÀnningen rikta kritik mot islam.

– Vi kommer att sĂ€ga: vakna Sverige. Det hĂ€r Ă€r demokrati. Den Ă€r i fara om de sĂ€ger att vi inte fĂ„r göra sĂ„ hĂ€r, sade Salwan Momika i en intervju inför manifestationen.

Eldningsförbud rÄder

Polisen skriver pÄ sin hemsida att anordnaren nu utreds för hets mot folkgrupp, "eftersom koranen brÀndes pÄ den plats den brÀndes, det vill sÀga utanför en moské".

KoranbrÀnningen skedde samtidigt som det rÄder eldningsförbud i hela Stockholms lÀn. Han anmÀldes dÀrför Àven för övertrÀdelse av eldningsförbudet.

Men Àven om koranbrÀnningen kan innebÀra ett brott mot eldningsförbudet vÀger yttrandefriheten tyngre, enligt polisen.

Fakta: Detta har hÀnt

12 januari 2023: En docka förestÀllande president Recep Tayyip Erdogan hÀngs upp i fötterna utanför Stockholms stadshus. Aktionen, dÀr Erdogan jÀmfördes med den italienske diktatorn och fascisten Benito Mussolini, vÀcker starka reaktioner i Turkiet.

21 januari: Den högerextreme politikern Rasmus Paludan hÄller en tillstÄndsgiven allmÀn sammankomst i nÀrheten av Turkiets ambassad i Stockholm, dÀr han brÀnner Koranen i syfte att "markera lite yttrandefrihet" mot Turkiet. Protester bryter ut i Turkiet och flera andra lÀnder. Sveriges ambassad i landet stÀngs tillfÀlligt under protesterna.

1 februari: SÀpo varnar för att den senaste tidens hÀndelser kan vara "hotdrivande". TerrorhotnivÄn ligger kvar pÄ en trea i den femgradiga skalan.

8 februari: Polisen nekar en koranbrÀnning utanför Turkiets ambassad med motiveringen att tidigare brÀnningar vÀckt starka reaktioner internationellt och pÄverkat hotbilden mot Sverige. Bakom ansökan stÄr kulturföreningen Apallarkerna, som sÀger sig vilja stoppa den svenska Natoanslutningen. Beslutet överklagas till förvaltningsrÀtten.

16 februari: Den andra koranbrĂ€nningen pĂ„ kort tid nekas, den hĂ€r gĂ„ngen utanför Iraks ambassad. Den ansökande Ă€r en kristen irakisk man som vill kritisera islam. Även detta beslut överklagas till förvaltningsrĂ€tten.

8 mars: Nationellt centrum för terrorhotbedömning skriver i sin helÄrsbedömning att Sverige gÄtt frÄn legitimt till prioriterat mÄl för terrorattentat.

16 mars: KammarrÀtten slÄr fast att polisen inte hade rÀtt att stÀlla in en demonstration i Norrköping i samband med förra Ärets pÄskupplopp.

4 april: FörvaltningsrÀtten i Stockholm slÄr fast att polisens beslut att neka tillstÄnd för koranbrÀnningar utanför Turkiets och Iraks ambassad var fel.

6 april: Polisen överklagar förvaltningsrÀttens dom till KammarrÀtten med hÀnvisning till att frÄgan Àr "principiellt viktig".

12 juni: KammarrÀtten avslÄr polisens överklagan och konstaterar, likt förvaltningsrÀtten, att polisens inte hade rÀtt att neka tillstÄnd.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!