Nytt hÄl upptÀckt i Estonia

Ännu ett hĂ„l har upptĂ€ckts i skrovet till den förlista passagerarfĂ€rjan Estonia, enligt en promemoria som publicerats av Estlands regering. Den slĂ„r dessutom fast att det första hĂ„let inte kan ha orsakats av en kollision vid vattenytan.

PÄ bilden syns det vertikala hÄlet som blev kÀnt i samband med dokumentÀrserien pÄ Dplay.

PÄ bilden syns det vertikala hÄlet som blev kÀnt i samband med dokumentÀrserien pÄ Dplay.

Foto: DPLAY/TT

Sverige2020-10-21 15:15

Promemorian , som Sjöfartstidningen var först att uppmÀrksamma bland svenska medier, togs fram med hjÀlp av en expert pÄ obemannade undervattensfarkoster och en expert pÄ fartygskonstruktion som granskat rÄmaterialet frÄn de nya dykningarna vid Estonia.

Vid genomgÄngen upptÀckte de ett nytt, horisontellt, hÄl utöver det första vertikala hÄlet som nyligen blev kÀnt genom dokumentÀrserien pÄ Dplay. Det horisontella hÄlet befinner sig pÄ samma sida som det vertikala, strax till vÀnster om rederiet Estlines namn som Àr mÄlat i stora bokstÀver pÄ styrbordssidan.

"Sten pÄ havsbottnen"

Experterna konstaterar att rÄmaterialet frÄn dykningarna med den obemannade undervattensfarkosten innehÄller vÀrdefulla filmklipp, som bland annat visar en ansamling av stora stenar pÄ havsbotten. De slÄr samtidigt fast att det Àr uteslutet att det vertikala hÄlet har orsakats av en kollision vid vattenytan, eftersom skadorna pÄ skrovet antyder att det andra föremÄlet i sÄ fall skulle ha krockat med Estonia snett bakifrÄn.

"En möjlig förklaring till en sĂ„dan skada kan vara kontakt med ett undervattensföremĂ„l som en sten pĂ„ havsbottnen. Skeppets massa (12 000 ton) överstiger betydligt den kraft som behövs för att orsaka öppningen (500-1 000 ton). Följaktligen kan en ojĂ€mn yta under skeppets sida orsaka en koncentrerad kraft som kan leda till penetrationsskador", skriver experterna.

"PÄverkar inte haverirapporten"

Ett stycke lÀngre ned i promemorian slÄr de Àven fast att det vertikala hÄlet inte kan förklara varför Estonia sjönk inom den angivna tidsperioden.

"UpptÀckterna kan inte förÀndra slutsatserna som presenterades i JAIC:s (den gemensamma haverikommissionen, reds anm) slutrapport eftersom en öppning av sÄdan storlek inte kan vara skÀlet till att Estonia sjönk inom det kÀnda tidsförloppet. SÄledes framstÄr det inte rimligt att genomföra ytterligare undersökningar av skÀlet till MS Estonias förlisning".

Experterna konstaterar att ytterligare undersökningar skulle kunna förklara varför skrovet Àr penetrerat, till exempel genom att scanna av botten eller skicka ned dykare för att undersöka öppningarna.

Promemorian författades den 18 september i Är, det vill sÀga inför det att de nya uppgifterna blev kÀnda genom dokumentÀrserien pÄ Dplay.

SHK: Intressant att se

Statens haverikommission (SHK) kÀnde till uppgiften om det horisontella hÄlet, men fick inte ta del av rÄmaterialet inför publiceringen i slutet av september, sÀger utredningsledare Jörgen Zachau till TT.

– Det Ă€r klart att det Ă€r intressant att se hur det ser ut. Det finns ett antal olika möjligheter till hur hĂ„let skulle ha uppstĂ„tt. Vi vill helst finna den sanna eller i alla fall som Ă€r mest trolig, och eliminera de osannolika. KaraktĂ€ren pĂ„ det hĂ„let, om det Ă€r horisontellt, tycks vara vĂ€ldigt annorlunda jĂ€mfört med hĂ„let som vi sett bilder pĂ„ som Ă€r mer vertikalt. Det verkar vara som att det i sĂ„ fall skulle finnas anledning att fundera pĂ„ om det finns olika orsaker till de hĂ„len, sĂ€ger Zachau.

SHK samarbetar med myndigheter i Finland och Estland för att inventera vilka uppgifter som kan vara vÀrda att undersöka nÀrmare. Zachau vill dock inte kommentera slutsatserna i den estlÀndska regeringens promemoria.

– Vi hĂ„ller oss till sjĂ€lva sakfrĂ„gan, om vi kan göra en tillrĂ€ckligt bra bedömning av de hĂ„l som vi kĂ€nner till nu utan att öppna en utredning, sĂ€ger han.

Fakta: Estoniakatastrofen

Estoniakatastrofen intrÀffade för 26 Är sedan, natten till den 28 september 1994. FÀrjan lÀmnade hamnen i Tallinn kvÀllen innan men kantrade knappt halvvÀgs till Stockholm och sjönk pÄ mindre Àn en timme.

852 mÀnniskor omkom i katastrofen. 137 personer rÀddades.

Den internationella haverikommissionen överlÀmnade sin slutrapport i december 1997. Den viktigaste slutsatsen var att fÀstena och lÄsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Estonia kantrade till följd av att stora mÀngder vatten forsade in pÄ bildÀck.

Krav har tidigare kommit frÄn överlevare, anhöriga och andra engagerade personer om att vraket mÄste undersökas för att hitta en förklaring till att fÀrjan sjönk sÄ snabbt.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!