Drönare snabbare Àn ambulans vid hjÀrtstopp

I framtiden kan drönare bli viktigare Àn ambulanser för att rÀdda liv vid plötsligt hjÀrtstopp. Förra sommaren skickades tolv drönare ut med hjÀrtstartsmaskiner i VÀstra Götaland. I sju fall kom de fram snabbare Àn ambulansen.

En drönare kommer med en hjÀrtstartsmaskin.

En drönare kommer med en hjÀrtstartsmaskin.

Foto: Andreas Claesson/Karolinska institutet/TT

VÄrd2021-08-27 01:18

NĂ€r en mĂ€nniskas hjĂ€rta stannar Ă€r varje minut livsviktig. I dag överlever bara en av tio som fĂ„r hjĂ€rtstopp utanför ett sjukhus. Men sĂ„ mĂ„nga som sju av tio skulle kunna överleva om hjĂ€lpen bara kom fram snabbare, enligt Karolinska institutet.

Förra sommaren genomfördes ett försök att skicka ut hjÀrtstartare med drönare till personer som drabbades av misstÀnkt hjÀrtstopp i KungÀlv och Göteborg. Projektet drevs av Karolinska institutet i samarbete med SOS Alarm, VÀstra Götalandsregionen och drönaroperatören Everdrone. Larmoperatören vid SOS samarbetade med en drönarpilot och flygledning för att snabbt skicka i vÀg hjÀlpen och drönare var i luften vid 12 av 53 larm.

I elva fall kom drönaren fram – och i sju av dem var den framme snabbare Ă€n ambulansen. I median sparades 1 minut och 52 sekunder med drönarna, som i genomsnitt flög 3,2 kilometer.

Landar nÀra

Ingen av de hjÀrtstartare som flögs ut med drönare kom dock till anvÀndning. Men försöket visar att tekniken har potential, menar forskarna.

– Det som hĂ€nder nĂ€r ett larm kommer till SOS Alarm Ă€r att drönaren startas upp av en pilot som sitter jour. Sedan skickas den till de koordinater den fĂ„tt av SOS Alarm och nĂ€r den Ă€r framme pĂ„ rĂ€tt plats sĂ„ firar den ner hjĂ€rtstartaren med en lina, sĂ€ger Sofia Schierbeck, doktorand vid Karolinska institutet och studiens författare.

Drönaren landar inom en radie av runt nio meter frÄn hjÀrtstoppsplatsen. DÀrefter Àr det meningen att larmcentralens operatörer instruerar personer pÄ plats i att snabbt hÀmta den och anvÀnda den pÄ personen som drabbats av hjÀrtstopp.

– Det Ă€r ju oftast nĂ„gon eller nĂ„gra som Ă€r runt en person som drabbas av hjĂ€rtstopp och som ringer SOS Alarm. De fĂ„r alltid instruktioner i hur man ska göra hjĂ€rt- och lungrĂ€ddning pĂ„ personen. Nu kommer de Ă€ven fĂ„ instruktioner i hur de ska anvĂ€nda hjĂ€rtstartaren, och den Ă€r vĂ€ldigt lĂ€tt att anvĂ€nda, sĂ€ger Sofia Schierbeck.

AnvÀndas som komplement

UtifrĂ„n studien kan man dra slutsatsen att det Ă€r möjligt att anvĂ€nda drönare vid misstĂ€nkta hjĂ€rtstopp för att spara tid – och dĂ€rmed rĂ€dda liv.

– Vid ett hjĂ€rtstopp Ă€r chansen att överleva bara en pĂ„ tio, och den blir tio procent lĂ€gre för varje minut sĂ„ att fĂ„ behandling snabbt Ă€r avgörande, sĂ€ger Schierbeck.

Drönaren ska anvÀndas som ett komplement i vÀntan pÄ ambulans och alltsÄ inte ersÀtta sjukvÄrdspersonal.

Under 2021 pĂ„gĂ„r nu en uppföljande studie dĂ€r forskarteamet ska fokusera pĂ„ att fĂ„ ner tiden som det tar för drönarna att komma fram. Sofia Schierbeck och hennes team kommer att göra pĂ„ samma sĂ€tt som med den förra studien och lĂ„ta drönare skickas i vĂ€g samtidigt som ambulanser.

– DĂ€refter fĂ„r man analysera all data och det Ă€r mycket logistik med hur man ska koordinera allt. Inom tre till fem Ă„r hoppas vi kunna ha dem i bruk. Vi har redan fĂ„tt intresse frĂ„n flera hĂ„ll utanför Sverige, sĂ€ger hon.

Studien publiceras i tidskriften European Heart Journal.

Fakta: Drönarna i studien

Drönarna av modellen DJI Matrice 600 Pro Hexacopter fanns i tre omrĂ„den (KungĂ€lv, Torslanda och FiskebĂ€ck) inom SĂ€ve flygplats luftrum, som tĂ€ckte en total yta pĂ„ 125 000 kvadratmeter med 80 000 invĂ„nare.

Drönarna förvarades i smÄ hangarer som var Ätta gÄnger fem meter stora.

Den 800 gram tunga hjÀrtstartaren frÄn Schiller vinschades ned frÄn drönaren frÄn upp emot 30 meters höjd sÄ nÀra patienten som möjligt, och var utrustad med en siren. Tanken var att SOS Alarm skulle instruera inlarmaren om hur defibrillatorn anvÀnds för att starta hjÀrtat pÄ den drabbade.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!