Ånga i atmosfĂ€ren pĂ„ Jupiters mĂ„nar

Astronomer vid KTH har funnit bevis för att atmosfÀrerna pÄ tvÄ av Jupiters mÄnar innehÄller vattenÄnga. IsmÄnarna bedöms teoretiskt kunna hysa liv och ska snart granskas pÄ nÀrmare hÄll.

Ganymedes –Jupiter och hela solsystemets största mĂ„ne. Bilden togs av rymdsonden Juno i juni i Ă„r. Sonden passerade som nĂ€rmast ungefĂ€r 100 mil frĂ„n mĂ„nen. Arkivbild.

Ganymedes –Jupiter och hela solsystemets största mĂ„ne. Bilden togs av rymdsonden Juno i juni i Ă„r. Sonden passerade som nĂ€rmast ungefĂ€r 100 mil frĂ„n mĂ„nen. Arkivbild.

Foto: NASA/JPL-Caltech/SwRI/MSSS via AP/TT

Vetenskap2021-10-15 20:15

Ganymedes och Europa tÀcks av tjocka isskorpor och dÀr under tror man att det finns enorma, inneslutna hav. Förekomst av vatten innebÀr i regel förutsÀttning för liv.

Forskare vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm har under de senaste Ären jÀmfört olika observationer av mÄnarna som Hubble-rymdteleskopet gjort med flera Ärs mellanrum.

Den ursprungliga tanken var att mÀta hur mycket atomÀrt syre det fanns i Ganymedes atmosfÀr, men det ledde i stÀllet till slutsatsen att det dÀr finns en ihÄllande mÀngd vattenÄnga.

Massiv is till Änga

Ganymedes Àr den största mÄnen i vÄrt solsystem och dess nionde största himlakropp. Forskare har tidigare bedömt att dess interna hav innehÄller mer vatten Àn alla jordens hav.

Yttemperaturen ligger kring 160 minusgrader. Men under en tid varje dag stiger den tillrÀckligt vid mÄnens ekvator för att isen ska slÀppa ifrÄn sig en liten mÀngd vattenmolekyler, som skiftar frÄn fast form till Änga.

KTH-forskarnas upptÀckt publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Astronomy i somras och efter detta gick de vidare med att titta nÀrmare pÄ Europa.

Europa Àr nÄgot mindre Àn jordens mÄne. Det har tidigare noterats att det förekommer ett slags jÀttegejsrar pÄ dess solida och iskalla yta, dÀr förÄngat vatten frÄn mÄnens inre skjuts ut.

Vid jĂ€mförelser av Hubble-observationer fann forskarna att mĂ€ngden vatten var utbredd och ihĂ„llande över tid – om Ă€n bara pĂ„ Europas ena halvklot, det som vetter "bakĂ„t" i mĂ„nens bundna rotation runt Jupiter. Varför det Ă€r sĂ„ ojĂ€mnt fördelat vet man Ă€nnu inte. Rönen har publicerats i Geophysical Research Letters.

PÄ vÀg dit snart

"Observationerna av vattenÄnga pÄ Ganymedes och pÄ den bakre sidan av Europa tar oss lÀngre i vÄr förstÄelse av ismÄnarnas atmosfÀrer", sÀger Lorenz Roth, astronom som har lett forskningen vid KTH, i ett pressmeddelande som den europeiska rymdstyrelsen Esa gick ut med i torsdags.

Rönen kan lÀggas till Esas kommande utforskningsprojekt dÀr tre av Jupiters fyra sÄ kallade galileiska mÄnar ska utforskas. Rymdsonden Juice (Jupiter Icy Moons Explorer) ska enligt planen skjutas upp kommande sommar. Den ska fÀrdas i drygt sju Är innan den kan lÀgga sig i bana kring den jÀttelika gasplaneten och studera Ganymedes, Europa och Callisto.

Amerikanska Nasa planerar ett uppdrag i samma trakter, dÀr sonden Europa Clipper ska granska Europa och undersöka förutsÀttningarna för liv och sondera en möjlig landningsplats för framtiden.

Fakta: Jupiter

Jupiter Àr vÄrt solsystems största planet. Den Àr den femte planeten i ordning, frÄn solen rÀknat. Den bestÄr i huvudsak av vÀte och helium.

Planetens omloppstid runt solen Àr 11,86 Är. Den har 79 kÀnda mÄnar, varav den största, Ganymedes, Àr den största mÄnen i hela solsystemet, större Àn planeten Merkurius. SÄ sent som 1973 kÀnde astronomerna bara till tolv av dessa mÄnar.

De fyra största mĂ„narna – Ganymedes, Callisto, Io och Europa – kallas för de galileiska mĂ„narna dĂ„ de anses ha blivit upptĂ€ckta av Galileo Galilei Ă„r 1610.

Jupiters massa Àr 318 gÄnger jordens massa. Endast de yttre skikten av dess atmosfÀr har tidigare kunnat observeras eftersom ytan tÀcks av ett tjockt molnlager, men med rymdsonden Juno har det blivit möjligt att delvis studera vad som döljer sig under molnen.

KĂ€lla: NE

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!