Grishjärtat i David Bennett slår fortfarande

Det har gått snart sex veckor sedan den 57-årige svårt hjärtsjuka amerikanen David Bennett fick ett genmodifierat hjärta från en gris.

Operationen ses som banbrytande då det är första gången som ett genmodifierat livsuppehållande djurorgan transplanteras till en människa.

Men hur patienten ska klara sig med tiden har bedömts som högst osäkert. Både när det gäller hur grishjärtat ska fungera, och med tanke på att risken för avstötningsreaktioner och infektioner är stor.

"Går åt rätt håll"

Men hittills ser det ut att gå vägen, uppger universitetets pressavdelning för TT. Patientens immunförsvar har ännu inte försökt att stöta bort grishjärtat. Han kan andas på egen hand, pratar och har påbörjat sjukgymnastik, men är fortsatt inlagd på sjukhus för övervakning.

Även alla parametrar som följs upp när det gäller hjärtats funktion ser bra ut, berättar Muhammad Mohiuddin, en av läkarna, i ett videoklipp från universitetet.

– Det är en långsam återhämtning men vi är uppmuntrade av hans förbättring. Det går gradvis åt rätt håll, säger han.

Slutgiltiga beviset

Än är faran inte över. Men att patienten fortfarande lever och verkar återhämta sig är klart hoppingivande, tycker Michael Olausson, professor i transplantationskirurgi vid Göteborgs universitet.

– Man får betänka att detta är första gången man transplanterat ett grishjärta till människa, så det här låter positivt. Det verkliga testet blir när patienten är utskriven och återgår till det normala livet, då får man det slutgiltiga beviset på om det här fungerar, säger han.

Om genmodifierade grishjärtan på sikt ska kunna ersätta mänskliga hjärtan vid transplantationer krävs att resultatet blir lika bra och återhämtningen går lika fort, menar Michael Olausson.

– Hade det varit en transplantation med ett människohjärta så skulle patienten kunna skrivas ut ganska snart. Men här handlade det om en jättesjuk patient, som bedömts inte kunna klara en vanlig hjärttransplantation, så det är rimligt att det tar längre tid att repa sig.

– Men i normala fall ska patienten kunna vara tillbaka och leva som vanligt i samhället med jobb och liknande efter ungefär ett år, tillägger han.

Steg på vägen

Precis som vid vanliga transplantationer får patienten så kallade immunsupprimerande läkemedel för att minska risken att kroppens immunförsvar angriper det nya hjärtat. Samtidigt ökar det infektionsrisken, men än har patienten inte drabbats av infektioner, enligt universitetet.

– Det har gjorts två försök på 90-talet där patienter fått lever transplanterad från babianer, men de avled båda av infektioner på grund av de immundämpande läkemedlen, säger Michael Olausson.

Om de goda resultaten håller i sig är det ett viktigt steg på vägen mot att på sikt kunna använda hjärtan och andra organ från genmodifierade grisar för att möta bristen på organ, menar Michael Olausson.

– Jag tror att detta mycket väl kan bli en behandlingsmetod framöver. Och då tror jag att det blir viktigast vid just hjärttransplantationer, där man inte kan räkna med lika många givare som avlidit av cirkulationsstopp.

Sedan ett par år tillbaka kan organ doneras efter att en människa dött av cirkulationsstopp i samband med att behandling på iva avbryts, och inte bara efter hjärndöd. Det ökar möjligheterna att få olika organ för transplantation. Men eftersom det är hjärtat som sviktat vid cirkulationsstoppet är detta det svåraste organet att reparera och möjliggöra för donation.