Femton år har gått sedan Timo Räisänen bestämde sig för att köra solo. Innan dess hade han ingått i många olika bandkonstellationer, varav flera år tillsammans med Håkan Hellström.

Själv säger han att det var flickvännen, numera äkta makan, Lina som fick honom att ta steget och bli sin egen.

Min fru är en väldigt bra person. Hon är inte så lättimponerad heller, säger han och förklarar att hon därför blir som en outsinlig källa och motor till mycket av hans arbete.
Artikelbild

| Det är 15 år sedan Timo Räisänen lämnade platsen som gitarrist i Håkan Hellströms kompband och bestämde sig för att köra solo.

 Det är som att vara barn till en pappa som aldrig säger att han älskar en och att man därför bara fortsätter att försöka, säger han och tar debutalbumet, ”Lovers are lonely” som exempel:
 Man kan tro att det är en skilsmässoskiva, för det låter som det. Men det är bara jag som visar mina påfågelvingar för min nya tjej. Hon blev faktiskt imponerad.

Får alltid ändra sig

Så började det och så har det fortsatt. Under åren har det blivit åtta album där inget är det andra likt. Här ryms allt från indiepop och hårdrock till punk och politiska låtar på svenska. Men den ständiga förnyelsen har aldrig varit ett mål i sig utan något som har kommit av sig självt och som mer handlar en nyfikenhet på musiken, förklarar han.

Artikelbild

| Under åren har Timo Räisänen gett ut åtta album där inget är det andra likt. Den ständiga förnyelsen har aldrig varit ett mål i sig utan handlar om en nyfikenhet på musiken.

 På äldre dagar har jag sett likheter med min mamma som är språkforskare. En stor del av mig är en forskare som tycker att det är roligt att gå till nya ställen och göra saker som folk inte förväntar sig att jag ska göra och som inte heller jag är beredd på.

En annan insikt som kommit med åren är att det inte finns några sanningar som håller i sig. Inget är skrivet i sten. Timo Räisänen återkommer till sin fru Lina och säger att det var hon som fick honom att ändra sig och gå från att vara ganska principfast till att införa ett nytt motto – att man alltid får ändra sig.

Artikelbild

| ”När jag skriver musik är det för att imponera på en person. Jag riktar mig sällan till en stor grå massa”, säger Timo Räisänen.

 Det är ett ganska skönt motto. Särskilt i dag när folk skriker ut sina sanningar och sina åsikter högst och argast. Det leder till ett stillestånd, att människor blir rädda och inte vågar säga något alls.

En av de stora

Artikelbild

| "Jag är mest intresserad av att spela musik och få folk att gråta och skratta, röra upp känslor och få en kväll av masspsykos. Det funderar jag mycket kring, hur man gör det", säger Timo Räisänen.

Själv är han rätt ointresserad av att visa upp några åsikter. Däremot älskar han att prata med folk och kanske välja en annan åsikt bara för stunden. Men det är inte alls som när han var yngre och intresserad av att provocera.

 Nu är jag mer intresserad av att spela musik och få folk att gråta och skratta, röra upp känslor och få en kväll av masspsykos. Det funderar jag mycket kring, hur man gör det.
Artikelbild

| Musikern Timo Räisänen fyller 40 år.

Bland Sveriges liveartister är han en av de stora vars spelningar ofta går för utsålda hus. Just nu är han aktuell med sommarturnén ”En Timokonsert”. Sedan mitten av juni har han varit runt i halva Sverige, sjungit, pratat och charmat sin publik. Repertoaren är hämtad från olika delar av karriären. Gamla hitlåtar blandas med spår från senaste skivan ”Tro, hat, stöld” och Ted Gärdestad-tolkningar.

Ser ung ut

I ”Jag vill ha en egen måne” sjunger Timo Räisänen ”om man är över trettio vårar finns inga känslor kvar” i stället för femton vårar.

Hur ska du göra nu när du fyller 40?
 Faktiskt sjöng jag fyrtio vårar första gången på Gröna Lund för någon vecka sedan. Det kändes jättebra, så otroligt förlösande. Folk reagerar alltid på den raden med att småfnittra. Men egentligen var det aldrig menat att jag skulle vara putslustig, utan att jag hittat något som var ärligt och ganska sorgligt.
Apropå det här med ålder så ser du rätt ung ut. Brukar du få höra det?
 Ja, jag har fortfarande inte fått hår på bröstet. Jag har alltid sett ung ut, även när jag var ung. Men det har varit roligt, mer för att jag inte vill vara i gängse normen än att jag vill vara evigt ung.
 Över huvud taget är jag rätt nöjd med allting. Jag är mån om att vara det och förstod tidigt att hela livet utspelar sig i det egna huvudet. Det är där man måste påverka. Jag har också haft jättemycket ångest i perioder, men försöker att alltid ha ett aktivt arbete mot lycka. Där har du nog grunden i hela mig. Det är nog därför jag inte är intresserad av att ha särskilda åsikter och käfta med folk om saker för jag vet att det kommer att påverka mig negativt.

Inga principer

En del i det är att hålla sig ifrån sociala medier där människor har en tendens att visa upp en fasad som det blir svårt att mäta sig med. Samtidigt säger han att han älskar saker som lockar en in i fördärvet. Han säger också att om människor skulle få mer ansvar för sig själva skulle de bli starkare och bättre.

Å andra sidan är jag för "storebror ser dig", videoövervakning och sådant. Du ser, jag har inga principer. Och nu ska jag gå in och leta efter hårstrån under armarna.