En lägenhet i centrala Stockholm ser vid första anblicken ut att ha förvandlats till en fjällstation. Ryggsäckar och vandringsstavar på golvet, folk klädda i underställ och samtalsämnen därefter. Gamla och nya Kilimanjaroresenärer träffas för en kombinerad återträff och förträff inför kommande resa. Men framförallt för att lyssna på expeditionsläkaren Olivia Kiwanukas föreläsning om hälsa på hög höjd.
För att klara av hög höjd handlar mycket om att acklimatisera sig i lugn och ro. Med andra ord att inte ha för bråttom uppför berget. De flesta börjar känna av att det är jobbigare att andas vid 2 500 – 3 000 meters höjd, men där är det oftast inte någon fara rent medicinskt.
– Om man skulle släppa av någon från en helikopter direkt på 2 000 meters höjd så skulle personen bli andfådd och ha mycket sämre löptider än på marknivå. På 4 000 meter skulle symptomen vara påtagliga, exempelvis lätt förvirring och domningar, berättar Kiwanuka för att förklara vikten av att acklimatisera sig.
– Och släpps man av på 5 000 meter svimmar man ofta inom en minut.
Guiden Nicklas Lautakoski berättar att det går att se ett tydligt samband mellan medelåldern i grupperna som vandrar uppför Kilimanjaro och hur många som klarar av att nå toppen.
– Ju högre medelålder – desto fler når toppen. De yngre kan pusha varandra att gå upp för fort och då hinner inte kroppen vänja sig, säger han.
– Få beskriver det som att de är i sitt livs toppform. En sa att det var som den värsta bakfylla hon någonsin haft, berättar Olivia Kiwanuka om en erfarenhet från en tidigare bergsbestigning.
Hon slänger ut frågan hur de åhörare som tidigare varit uppe på Kilimanjaro känt sig.
– Man kan inte öka farten precis, säger Eskilstunabon Tomas Gustafsson som gick upp på Kilimajaro 2014.
– Jag blev dålig, men sedan fick jag syrgas och då mådde jag som en prinsessa, berättar Annelie Ekelund som också var med upp på Kilimajaro 2014.
Men att må bra under en bergsvandring eller bergsklättring handlar om mycket mer än att klara höjden. Speciellt om det är berg som inte är högre än 3 000 meter där man inte behöver ta så mycket hänsyn till höjden. Ett berg kan vara en farlig plats där man är exponerad för både sol, vind och kyla samtidigt som fallrisken ofta finns bakom nästa krön.
– Det allra viktigaste är sunt förnuft och planering, säger Olivia Kiwanuka.
Vad har du att säga till dem som blir avskräckta för att ge sig upp på högre höjder?
– Det viktiga är att känna till riskerna och planera för dem. Om man sedan inte tycker att det är värt riskerna – då ska man inte göra det.
– Tänk igenom hemma hur mycket ni är beredda att riskera. För väl uppe på hög höjd är det svårare att tänka. Det är inte där ni ska göra högskoleprovet.