Språket viktigt i förskolan

Tre barn kan läsa och fler är på gång. De flesta kommer att lösa mysteriet vid en tidpunkt då ingen ser. – Oftast missar man när de knäcker koden. Men så helt plötsligt upptäcker man att de får ihop orden, säger Maritha Tjärner, språkansvarig på Kompassens förskola i Nyköping.

140102_0997 som smart obj kopia.jpg

140102_0997 som smart obj kopia.jpg

Foto: Fotograf saknas!

LÄSNING2014-02-02 06:44

Språket är viktigt i förskolan på Arnö. Från babbelramsor i småbarnsgrupperna till rim och ramsor, läsning och utvecklande samtal i takt med att barnen blir äldre.

I den nybyggda förskolan finns en egen läs- och språkhörna med bokstavsspel, böcker, plats för mys och intellektuella utmaningar.

– Vi ska bada barnen i språk, säger Maritha Tjärner som jobbat i barngrupper sedan slutet av 70-talet. Först som dagmamma och på "lekis", de senaste 20 åren som utbildad förskollärare.

Det har hänt mycket under resans gång.

– Vi har alltid spelat spel, läst och rimmat med barnen men nu har vi mer kunskap om hur och varför vi gör saker. Tidigare gjorde man en fast planering för hela året, den genomfördes oavsett om barnen var intresserade eller inte. Nu vet vi att barnen måste vara med på tåget, annars är det ingen idé. Lärandet måste vara lustfyllt, säger hon.

Många barn lär sig läsa och skriva på förskolan. Isabella Björkström, 4, är helt upptagen med att forma bokstäver till ord. Hon väljer ett kort ur en ask och granskar ordet som är textat under den tecknade bilden. N-Y-C-K-E-L. Nyckel. Isabella håller hårt i blyertspennan och skriver i skrivboken.

– Jag kan inte riktigt alla bokstäver. Vad heter den där? säger hon och pekar på Y.

Barn som sitter och skriver inspirerar andra. Det är en av nycklarna till framgång, säger Maritha Tjärner.

– Det blir som ringar på vattnet. Många blir lockade och kommer och ber om egna skrivböcker.

Vi pratar om att fånga ögonblicket, att ta vara på barnens nyfikenhet, att ta alla tillfällen att låta barnen utveckla sina förmågor.

– Allt vi gör har en betydelse.

Hon tar själv upp det svenska raset i de internationella Pisamätningarna. Testerna visar att svenska femtonåringar har blivit sämre på alla testade områden, resultaten ligger nu under genomsnittet i OECD-länderna. Maritha förstår det inte, hon tycker att allt det arbete som hon själv är en del av borde ge effekt.

– Pedagogerna är ju så mycket mer medvetna nu än tidigare. Det är konstigt att läsförståelseresultaten i Pisamätningarna sjunker, säger hon.

Mia,3, visar stolt att hon kan skriva sitt namn. Hon tycker om när mamma läser högt ur Pelle Svanslös på kvällarna. På förskolan brukar det också bli högläsning i den röda soffan i det lilla biblioteket. Bokbussen kommer en gång i månaden och dä brukar några barn få följa med och välja böcker.

– Jag gillar böcker med ett genustänk, där man lyfter fram flickor. En bra barnbok, den ska ha ett bra sammanhang med mysiga bilder och färg, säger Maritha.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om