För bara lite mer än ett år sedan kom rapporterna från staden Sinjar i Irak. Hos många av oss i väst kan det ha fallit i glömska hur en hel stad tömdes efter att IS-krigare hade omringat den och dödat människorna de kom åt. Många kanske har glömt hur tusentals människor flydde upp i bergen och hur flickor kidnappades som sexslavar.
Men Ibrahim Rafu minns.
De som beskriver de avskyvärda Paris-attackerna som muslimernas attack mot väst glömmer att de som har drabbats värst av IS terror är människor i Mellanöstern. Den terror som IS och talibanerna står för hör till de vanligaste förklaringarna till varför människorna som SN träffade på grekiska Lesbos lämnade sina hem.
Ibrahim Rafu var en av dem.
En medelålders man drar pekfingret över halsen för att visa vad IS kan göra med hans släktingar som är kvar hemma i Syrien om hans namn och bild visas i tidningen. Men Ibrahim Rafu berättar. Han har ingen familj kvar hemma i Irak. Det som var hans stad finns inte längre.
Det var den 3 augusti förra året. IS-krigarna omringade staden och samlade så många de kunde på torget. Konvertera eller dö, var beskedet. Och så dödade de. Bland de mördade fanns en av Ibrahim Rafus kusiner. Många dödades de där augustidagarna i det som FN benämner som försök till folkmord. Flera massgravar har hittats i staden. Så sent som i lördags upptäcktes ytterligare en med resterna av ett 70-tal kvinnor.
De som lyckades ta sig ut ur staden flydde upp i bergen.
Ibrahim Rafu lyckades fly.
– Döden hade egentligen varit enklare, vi har haft ett helvete, säger han.
I bergen rådde brist på både mat och vatten och flera tusen barn dog. Vägen dit var avspärrad av IS och det var svårt att nå fram med hjälp.
De yngre kvinnorna, som sorterades ut när de äldre sköts till döds, kidnappades av IS. 2 000 kvinnor är fortfarande fångna.
– Vad de skulle göra med dem? De tar dem som slavar, våldtar dem och säljer dem.
Bland flickorna som försvann fanns Ibrahims släktingar, grannar och bekanta.
En syrisk man som räddades ur samma båt som Ibrahim Rafu, men som inte heller vill nämna sitt namn av rädsla för vad IS kan göra mot släkten som är kvar, betonar att IS inte har något med islam att göra.
– De pratar i islams namn, men det handlar inte om islam. Det de gör är långt ifrån vad någon religion står för.
Ibrahim Rafu tog sig vidare från Sinjar-bergen. Det turkiska flyktinglägret var som ett fängelse där de fick gå ut och se himlen en gång i veckan och leva på vatten och bröd.
Den resa som så många gör mot Europa över Medelhavet blir troligen inte lättare av vetskapen att IS-anhängare kan gömma sig bland dem som flyr. På så sätt som en av terroristerna som sprängde sig själv i Paris i fredags kom med båt till grekiska ön Leros för en dryg månad sedan.
Var Ibrahim Rafu än har varit har yazidierna behandlats som mindre värda. Därför blev han överväldigad av mötet med grekiska kustbevakningen. Det var kväll och mörkt när gummibåten han satt i var på väg att sjunka.
– Det var en dödens resa. Båten fylldes med vatten och hade inte kustbevakningen kommit hade vi dött.
Ibrahim Rafu är oändligt tacksam.
– Som yazidier har man inte tillit till någon. Jag trodde aldrig vi skulle bli bemötta så av polisen. Må gud ge dem styrka.
Fotnot: Förra veckan återtogs Sinjar från IS när kurdiska styrkor och yazidiska krigare med hjälp av USA-ledda flygräder intog staden.