Längs korridorvandrarnas väg finns skog, får och häst, en katt vid ett mjölkfat, fåglar på trädens grenar, en glassbar, en frisersalong och mera, och ännu mer ska det bli. Allt går att se, röra vid, känna på, och prata om. Att stryka med handen över ett fårskinn, vidröra gruset på snigelns väg, och känna värmen från ljusterapilampan i glassbaren ger lugnande stråk i hjärnan.

Det är personalen som undan för undan, med början för tre år sedan, skapar det som finns att uppleva längs korridorerna i Norrgläntans hus D, och de boende är ofta med, berättar Karin Söderberg. Hon är projektledare för det hela tillsammans med Monica Karlström.

Karin Söderberg visar med stolthet omkring i sällskap av Norrgläntans enhetschef Birgitta Hammar Stahl.

Artikelbild

– Personalen gör det när de hinner, säger Birgitta Hammar Stahl.

– Man hinner mycket på en kvart, säger Karin Söderberg.

Att det pågående verket väcker och skapar ny kreativitet är påtagligt i alla finurliga bilder och föremål som finns längs väggarna.

Mycket är ritat på fri hand, av personal. En häst bär sadel gjord av en stövel. Tar man på sadeln känns det som – en sadel. Svans i tagel finns där.

Artikelbild

Fåren som ritats på en vägg har äkta fårskinn. Trädet intill har stam av några armeringsjärn, grenar av ståltråd och blommor gjorda av tyll

En fiskares båt är formad av överbliven golvmatta. Fiskespöet är ett riktig. I en korg står fångsten, bestående av en mängd fiskar sydda av personalen som tagit till sina kasserade klänningar och gardiner. Karin Söderberg berättar om en man som ofta sysselsatte sig med att plocka ur fiskarna, lägga dem i en rad på golvet, och sedan placera dem i korgen igen.

Artikelbild

Boende har just målat teckningar i vattenfärg, och de ska bli tavlor.

– Kan man inte måla, kan man hålla i en pensel, säger Karin Söderberg.

Artikelbild

Hon understryker hur roligt detta är att hålla på med, och hur uppskattat det är av alla inblandade. Det har inte varit svårt att få företagare att skänka saker.

– Vi tycker det är roligt det vi gör, och utvecklande.

Inspiration hittade Karin Söderberg på nätet, hos demensboendet Pilehuset i Köpenhamn.

– Vi har haft studiebesök här, från Lettland och Litauen, och vi har haft politiker här. Vi tar gärna emot studiebesök.