Umeå 2012. Några killar åtalas för att ha våldtagit en tjej med en glasflaska. De blir friade av tingsrätten i ett uppmärksammat fall, den så kallade "Flaskvåldtäkten", 2013.

Det blir startskottet för kampanjen Ekot gör i slutet av 2018 visar att den nya sexualbrottslagen redan hunnit få betydelse i flera fällande domar. Åklagare uttrycker att de har en helt ny spelplan och flera personer fälls på grund av de inte försäkrat sig om att samtycke till sex funnits.

Våren 2019 säger relationsvåldsspecialist och kammaråklagare My Lindholm i Nyköping att hon inte hunnit tillämpa den nya lagen än och att det fortfarande är för tidigt att uttala sig om någon faktisk effekt av den. Men det har skett ett viktigt fokusskifte i samhället, menar hon.

– Det tar som vanligt tid för en förändrad lagstiftning att få genomslag. Men det skickas en signal till oss människor att samhället har en sträng syn på om deltagande vid sexuellt umgänge är frivilligt eller inte. Så det här är lite av en morallagstiftning och en viktig markering, att man måste förvissa sig väldigt mycket om att den andra vill. Det är en lagstiftning som alla kan stå bakom, att man äger sin egen kropp. Och det är en lagstiftning som lägger större ansvar på en eventuell gärningsman.

Trots att tanken med lagen bland annat är att ge bättre skydd för dem som utsätts för sexualbrott, brottas systemet fortfarande med bevisproblem, det är både My Lindholm och hennes kollega, chefsåklagare och kammarchef, Kristian Agneklev i Eskilstuna, överens om.

– Ord mot ord är vanlig situation. Oftast är det bara två personer med i en situation och vi brottas fortfarande med bevisproblem kring vad som har hänt. Det kommer vi inte runt, säger My Lindholm.

Hon handlägger uteslutande brott som begåtts i nära relation, där de flesta brottsoffer är kvinnor och barn av bägge könen.

– Det är framförallt i någon form av relation som det är vanligast att det uppstår en situation, där denna lagändring kan bli aktuell. Överfallvåldstäkter är en annan sak och mycket mer sällsynta, säger hon.

My Lindholm poängterar att det är viktigt med domstolsavgöranden, så gränser kan dras och det blir tydligare vilka bedömningar som ska göras, gällande krav och förutsättningar i lagtexten. Men, poängterar hon, lagen har en normerande kraft i och med att de som drabbas av sexualbrott kan känna att de har samhällets syn på frivillighet i ryggen.

Kristian Agneklev hanterar ofta fall där en kille i 18-19- årsåldern har haft sexuellt umgänge med en tjej i 13-14- årsåldern.

Han har väckt ett åtal där oaktsam våldtäkt var ett alternativt yrkande och även om ingen dom föll på den grunden ställer den nya lagen stora krav på att man är medveten om vad man gör, säger Kristian Agneklev.

Förutom att sexualbrottslagen nu bygger på grundprincipen att sex ska vara frivilligt, annars är det olagligt, har ytterligare en betydelsefull ändring tillkommit. Paragraf 13 slår fast att det räcker att varit ha oaktsam beträffande att en person är under femton år.

– Det är ett ganska hårt krav. Det tror jag inte har nått ut och det gäller att få ut den informationen mer, speciellt till unga killar, säger Kristian Agneklev.

Sofia Liedberg, tjejjouren Meja i Eskilstuna, håller med om att det behöver informeras mer. Hon är väldigt positiv till den nya lagen.

– Det har blivit så tydligt nu, man kan inte låta bli att prata om samtycke. Men nu tar ett annat arbete vid och nu måste vi förklara vad samtycke är, vad lagen säger och hur man inhämtar samtycke. Här finns mycket jobb kvar att göra säger Sofia Liedberg, som bland annat föreläser för killar om hur ja- och nej-signaler kan läsas av, säger hon.

Liksom den ideella föreningen Fatta, tycker hon att samtycke behöver införas som begrepp i de nationella läroplanerna. Här handlar det om att lära sig att respektera andras gränser, tolka signaler och sätta samspel i fokus, säger Sofia Liedberg, som föreläser om sex och samtycke på skolor, fritids och idrottsföreningar.

– Just nu kommer vi in som ett komplement till nuvarande sexualundervisning i skolan. Det är långt ifrån alla som får den här infon och det krävs ofta att det finns en lärare eller en rektor på en skola, som är särskilt engagerad för att det ska lyftas. Man måste börja våga prata om samtycke och hur vi inhämtar det, i skolan, men också som närstående och som föräldrar.

Det är inte solkart för alla vad samtycke är, säger Sofia Liedberg vidare och berättar att unga killar ofta kan undra om de nu till exempel behöver skriva något slags kontrakt.

– Då behöver vi prata om vad samtycke är. Vi har många övningar kring vad det finns för ja - och nej- signaler och kring hur man med ansiktsuttryck och kroppssignaler kan uttrycka om man vill eller inte. Det här är någonting som verkligen alla behöver veta och träna på, säger Sofia Liedberg.

Hon hoppas att lagändringen kommer innebära ett minskat skuldbeläggande på offer.

– Om lagen får den kraft jag hoppas, tror jag också att fler tjejer kommer känna igen sig i att ha blivit utsatta för något. Jag hoppas också att det leder till att fler tjejer kommer att anmäla.

Sofia Liedberg tror också att det kommer bli helt avgörande att den utsatta till skillnad från förut nu ska få ett målsägarbiträde omedelbart när en förundersökning inleds.

– Jag tror att fler tjejer kommer bli benägna att fullfölja processen då, jag tror att det är helt avgörande för många för att orka.