–  Det ska bli fantastiskt spännande att sätta igång maskinen och se hur den fungerar. Det ligger väldigt många timmars arbete bakom, säger Ingemar Persson, ordförande i Automobilsällskapets ångvagnssektion.

Ångvagnen, som är byggd efter en modell som togs fram av pionjären och Nyköpingssonen Gustav Norberg, står i en verkstad i Oxelösund.

Förutom att ångvagnen är ett stycke svensk industrihistoria, är den vacker med sin panna i koppar, det bruna skinnet i sitsen och de enorma trähjulen. Dessutom är den något av ett finmakaniskt underverk.

Artikelbild

| Ingemar Persson och Urban Nyblom studerar ångskåpet. De är båda fascinerade av historien om Carl Norberg och hans gärning.

Ångskåpet har till exempel en kolvslid, där kolven trycks upp och ned av ångan. Det är något helt unikt, berättar Ingemar Persson.

–  De flesta maskiner av den här typen har en planslid. Med en kolvslid får vi en dubbelverkande kraft som utnyttjar ångan bättre, berättar han.

Egentligen skulle ångvagnen ha rullat på de svenska vägarna redan under 1800-talet. Det hade i så fall varit en revolution för det svenska transportsystemet.

Gustav Norberg, som byggde modellen, jobbade som filare på Nyköpings mekaniska verkstad. Där tillverkades ångpannor till hjulångare. Carl Norberg fick idén att tillverka en ångvagn som skulle kunna köra på vägar.

Artikelbild

| Styranordningen har hämtat inspiration från hur väderkvarnar och hur deras vingar är monterade.

– På den här tiden tog det ett par dygn att ta sig till Stockholm, oavsett om man tog sjövägen eller häst och vagn på land. Norberg hoppades att ångvagnen skulle förkorta restiden till åtta timmar, berättar Urban Nyblom, ordförande i Automobilsällskapet i Nyköping.

Norbergs idéer fick stor uppmärksamhet. Han tog bland annat fram en modell på en ångvagn som visades upp för pressen och för allmänheten på Börshuset och Vauxhallen i Stockholm.

Ett par år senare startade han en egen verksamhet på Öster i Nyköping och där ska han ha arbetat med att ta fram en ångbuss, med plats för tre till fyra passagerare.

– Tyvärr dog Norberg när han bara var 35 år gammal, så han hann aldrig göra sina maskiner klara, berättar Urban Nyblom.

Modellen av ångvagnen, som hade visats upp i Stockholm, var försvunnen fram till år 1923. Då lämnades den in till Nordiska museet, i ett helt oskadat skick.

2013 tog automobilsällskapet beslutet att bygga en ångvagn med modellen som förlaga. Om allt går som det ska testas maskinen vilken dag som helst. Någon gång nästa år ska den förhoppningsvis rulla på vägarna.