Enligt Vårdförbundet är det många utbildade sjuksköterskor och barnmorskor som väljer att jobba i andra yrken. De låga lönerna är ett av de stora skälen. Men arbetstiderna och underbemanningen är det som sliter mest, anser Aino Börjars Treijs.
– Det har blivit värre och värre. Jag skulle inte säga att det är en katastrof, men det beror på att vi är så lojala och ställer upp för varandra. Patienterna har säkert inte märkt av det och vi är inte oroade över patientsäkerheten, men en arbetsmiljöfråga är det definitivt. Om bemanningen var högre skulle det vara lättare att jobba.
Anette Wahlberg är den enda barnsjuksköterskan på Kvinnokliniken. En gång i månaden åker hon till Mälarsjukhuset i Eskilstuna för att upprätthålla sin kompetens.
– Jag är unik, ler hon.
Men bakom leendet finns ett allvar. Både barnmorskor och specialistsjuksköterskor är specialister inom sitt område.
– På det sättet går vi inte att ersätta med sjuksköterskor utan specialistutbildning, säger Anette och Aino.
Det råder brist på både barnmorskor och specialistsjuksköterskor i hela landet. Rekrytering får man jobba med hela tiden och parallellt underifrån, menar Aino Börjars Treijs.
– Sjuksköterskor som vill bli barnmorskor får jobba hos oss i väntan på att de kommer in på sin vidareutbildning och under sin utbildningstid får de då en ersättning om de skriver kontrakt med landstinget. Det tar tid att rekrytera så, men förhoppningsvis får man då personal som stannar, säger hon.
Vårdförbundet har slagit larm om det kritiska läget när det gäller kompetensförsörjningen inom vården. De har tre förslag som de tycker kommuner och landsting kan börja med för att komma tillrätta med problemet. Förutom en jämställd livslön, borde strukturerad yrkesintroduktion och akademisk specialisttjänstgöring införas.