– Jag är Gustaf Skålare, säger Irene Englund samtidigt som hon rätar till en peruk i en av glasmontrarna på Culturum där hennes utställning "Inifrån och ut" ska visas under sommaren.
Sällskapet Gustafs Skål är ett 1700-talssällskap med cirka 200 medlemmar över hela Sverige. Sällskapet bildades 1993 och det som förenar Irene och de övriga medlemmarna är en vurm för Gustav III som var kung i Sverige mellan 1771 och 1792.
Irene Englund beskriver sig själv som en mångkonstnär med förkärlek att sy 1700-talskreationer och att baka vackra tårtverk. Men till sommarutställningen har hon inga bakverk med sig, däremot en handfull makalöst vackra klänningar som hon sytt efter originalmönster, samt tidstypiska smycken och huvudbonader.
– Den här klänningen användes i Eric Saades musikvideo "Masquerade" år 2010, säger hon och pekar på en festklänning i gråglansigt tyg med en korsett som inte ser allt för bekväm ut.
– Man kunde inte annat än att föra sig med den här typen av klänningar på sig. Just den här kjolen hölls på plats med hjälp av armarna på den tiden, berättar hon.
Irene Englunds klänningar har inte bara används i musikvideos, utan även hängt på statister i Leif GW Perssons "Veckans brott" när professorn själv spekulerade i hur det kan ha gått till när självaste Gustav III sköts operan i Stockholm den 16 mars år 1792.
– Jo, de ville ha tidstypiska klänningar när de gjorde en rekonstruktion av "Maskeradbalen". Mina klänningar har även varit med i en dokumentär om Bellman och tv-programmet "Tidsdeckarna", säger hon.
Varför är det så spännande med 1700-talet?
– Det är viktigt att ha historiska kunskaper på alla sätt och vis. Men det som fascinerar mig med just 1700-talsmodet är att det fanns så mycket insydda klädkoder i plaggen. En smal fåll på ett förkläde visade exempelvis att man i sorgetider var släkt på långt håll med den avlidne, medan en bredare fåll vittnade om att man var nära anhörig. Plaggen var fyllda av sådana markörer på 1700-talet.