Ingen riktig Bullebykänsla infinner sig när de 60 barnen på fritidsavdelningen samlas.
– Det är alltid några som skriker och bråkar, säger Alfons Karlsson.
Marjam Abduljabar håller med.
– Det är massor med killar som brottas, säger hon.
Trots att personalen delar upp gruppen så mycket det går är ljudnivån hög emellanåt.
– De har högre röster i dag än tidigare, för att höras när de är många på samma ställe, säger förskollärare Ingrid Edlund.
Hon har jobbat på fritids sedan början av 1990-talet och konstaterar att barngrupperna har vuxit.
– Det var andra förutsättningar då, säger hon.
– Dagarna är fulla av positiva möten, men nog skulle jag önska att det fanns lite mer luft i verksamheten.
De nya pengarna tycker hon bör satsas på högre personaltäthet.
– Jag tror att vi har det bättre än en del andra, men det är otroligt slimmat.