Den misstänkta mannen anhölls den 13 april i år. Åklagaren ansåg att mannen skulle häktas och skickade en begäran till tingsrätten. Men försändelsen, som skickades elektroniskt, kom inte fram.
Enligt rättegångsbalken ska en häktningsframställan skickas in senast klockan tolv tredje dagen efter ett anhållningsbeslut. I fallet med den misstänkta biltjuven skulle alltså häktningsframställan ha varit hos domstolen senast klockan tolv den 16 april.
Det misslyckade försöket att skicka försändelsen gjordes tidigt på morgonen den 16 april. Men klockan hade hunnit bli fyra på eftermiddagen när åklagaren upptäckte att något hade blivit fel.
I det läget borde den misstänkte omedelbart ha försatts på fri fot, enligt Riksåklagaren.
I stället diskuterade åklagaren situationen med chefsåklagaren i Nyköping. De kom överens om att skicka häktningsframställan en gång till och den misstänkta biltjuven fick vara kvar bakom lås och bom.
Riksåklagaren anser att det är "mycket allvarligt" att den misstänkte inte släpptes och vill att statens ansvarsnämnd prövar om åklagarna ska få en disciplinpåföljd.
Robert Eriksson, chefsåklagare i Nyköping, vill i dagsläget inte kommentera hur han och kollegan resonerade, när de bestämde sig för att låta den misstänkta vara kvar i arresten.
Han säger däremot att det är viktigt att komma ihåg att även om häktningsframställan kom in för sent, hölls häktningsförhandlingen i tid.
– Domstolen har 96 timmar på sig att hålla häktningsförhandling. Den tidsgränsen klarades, säger Robert Eriksson.
Resultatet av förhandlingen blev att domstolen häktade den misstänkta mannen.