Tidig morgon och en sol som aldrig går upp. Det skulle vara lätt att stanna kvar i sängen. Men till Fontänhuset kommer medlemmarna troget. De som inte klarar att ta sig dit själva blir upphämtade med verksamhetens buss.
– En vanlig dag är vi mellan 20 och 45 som kommer, berättar Mikael Johansson, som möter upp för en rundvisning av huset och aktiviteterna tillsammans med Louise Casserstedt och Elin Östling.
Louise Casserstedt och Elin Östling är medlemmar i Fontänhuset som besöker verksamheten regelbundet. Hit är alla välkomna som haft någon form av kontakt med psykiatrin.
– Här finns inga diagnoser, vi fokuserar på det friska, säger handledaren Carina Johnsson.
Dagen börjar med registrering i receptionen, sedan är det möten ute i de olika gruppenheterna för att planera dagens arbete. Alla listas på whiteboardtavlorna som har en nyckelfunktion.
– Tydlighet och struktur är Fontänhusets riktlinjer. Det gäller att skapa rutiner i vardagen. Ibland får man börja från noll när man kommer hit, säger Mikael.
Medlemmarna väljer själva vilken arbetsgrupp de vill ingå i. Och deltar så mycket som dagsformen tillåter. Till strukturen hör regelbundna måltider. Halv nio är det frukost och tolv är det lunch. I köket är det redan full aktivitet. Rotsakerna ligger skalade och trattkantarellerna är redo att stuvas.
– Vi lagar det mesta från grunden och är självförsörjande på bröd, berättar kökshandledaren Kjell Bratt.
Köket är Fontänhusets hjärta.
– Att äta tillsammans är viktigt både för kroppens skull och för att det är social träning, säger Mikael.
Det bästa med Fontänhuset är att få en gemenskap och ett sammanhang, tycker de tre medlemmarna.
– Jag har varit medlem i fyra år och kommit hit i omgångar. Det är lätt att hamna i isolering om man har ångest eller är deprimerad. Då är det skönt att ha någonstans där man är välkommen oavsett hur man mår, säger Elin Östling.
– Hit kan man komma även när man har en dålig dag. Det är också skönt att känna att man gör nytta, säger Louise Casserstedt.
Dagarna bjuder också på många goda skratt.
– Det är en bra blandning av allvar och lek, här kan man lägga det gamla bakom sig och gå vidare, säger Mikael Johansson.
Och suddar på tavlan för att en ny dag ska kunna börja.