BerÀttelserna trÀddefram ur arkivet

SmÄ, gulnade anteckningsböcker, tidningar, foton, ransoneringskort och en grÄ sÀck. PÄ Arkivens dag som inföll pÄ lördagen kunde man gÄ till Sörmlands Museums arkiv och fÄ höra de arkiverade föremÄlens berÀttelse.

Nyköping2014-11-08 19:40

Temat för Äret Àr orostider. PÄ Sörmlands museums arkiv har man bland annat plockat fram gamla tidningar som rapporterar om stora vÀrldshÀndelser, julmagasin frÄn 40-talet, och föremÄl frÄn mÀnniskor som flydde hit frÄn Bosnien i början av 90-talet.

– HĂ€r har vi till exempel en sĂ€ck som familjen fyllde och som var det enda de fick med sig hit. Vi har ocksĂ„ skrivit ner deras berĂ€ttelse, och hĂ€r Ă€r teckningar som barnen ritade, visar Agneta Höglander, arkiv - och biblioteksförestĂ„ndare.

LÀngre in i rummet visar Gudrun Anselm, chef för samlingarna, upp en liten, oansenlig anteckningsbok, pappret Àr gulnat av Älder. I den finns korrespondensen mellan Nyköpingsbon Maj-Sofi och hennes slÀkting i Finland under andra vÀrldskriget.

– Jag grĂ€t nĂ€r jag lĂ€ste det. Det Ă€r sĂ„ rörande, och speciellt nĂ€r de Ă€r deras egna ord, deras egna handstil. Man kommer sĂ„ nĂ€ra, sĂ€ger Anselm.

Nyinflyttade Nyköpingsborna Lars och Ingrid Ek har kommit för att ta del av berÀttelserna.

– De hĂ€r Finlandsbreven har gripit mig lite extra, jag blir rörd nĂ€r jag lĂ€ser om det och ser bilderna pĂ„ barnen med lappar om halsen, sĂ€ger Ingrid Ek.

PÄ plats under dagen var ocksÄ 82-Äriga Olle Brennius, som delade med sig av sin berÀttelse som FN-soldat under Suezkrisen för 58 Är sedan.

– Vi var FN:s första fredsbevarande styrka, berĂ€ttar han.

100 man, första bataljonen, skeppades ut frÄn StrÀngnÀs till Gaza dÀr trupperna placerades mellan de stridande parterna. Brennius pekar pÄ en bild av en flicka.

– Vi brukade ta hand om de hĂ€r beduinbarnen nĂ€r de klivit pĂ„ landsminor, och det var det otĂ€ckaste, att se barn lida, och tog hĂ„rt pĂ„ oss. NĂ€r jag kom tillbaka till Sverige stack jag ut till sjöss ett Ă„r, jag kunde inte bara stĂ€lla om och vara som vanligt igen. Vi brukade ta av vĂ„r mat och ge barnen, och i dag Ă€r de ju 60– 70 Ă„ om de lever och har levt hela sina liv i krig. Det Ă€r svĂ„rt att förstĂ„.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om