Under förra året och fram till och med februari i år har 14 sjukvårdsfall i Sverige konstaterats där preparatet flubromazolam har varit inblandat. Det är samma preparat som de två unga personerna i Nyköping blev akut sjuka av i veckan som gick. På gatan kan preparatet ibland säljas under namnet xanax.
– I många av fallen har det varit en blandning av olika preparat men där flubromazolam har varit ett av dem, säger Anders Persson, utredare på Folkhälsomyndigheten.
– Man kan säga att det här är mer potent än normalvarianten av bensodiazepiner, även om det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.
Flubromazolam finns med i den grupp av 16 preparat som Folkhälsomyndigheten föreslog ska klassificeras som narkotika bara dagen innan de två Nyköpingsborna blev akut sjuka av den. Ytterligare tolv preparat föreslås av myndigheten att klassas som hälsofarlig vara. Klassificeringen innebär ett handelshinder som man normalt sett måste ansöka om tillstånd för hos EU-kommissionen. Och bara det kan i bästa fall dröja tre månader.
– Men om man anser att det är fara för människors hälsa kan man välja ett snabbspår. Så har vi gjort i många år, säger Bo Pettersson, departementssekreterare på socialdepartementet.
På tio dagar kan då regeringen få besked från kommissionen. Och totalt dröjer det cirka två månader innan ett regeringsbeslut kan träda i laga kraft.
Men nya farliga preparat dyker upp hela tiden. Senast i december klassificerades ett fyrtiotal olika preparat som narkotika eller hälsofarlig vara av regeringen.
– Antalet preparat ökar år från år. Om det finns större volymer på marknaden vet vi inte, men antalet sorter ökar. Det är eskalerande i hela västvärlden. Det är ett stort bekymmer, säger Bo Pettersson.