Alla partier var där utom Sverigedemokraterna. Någon orsak till frånvaron hade inte SD gett till arrangörerna Nyköpings folkhögskola.
Men det saknades även representanter från Trosa kommun, som har Stensunds folkhögskola i sitt hägn.
Det som stod på agendan var hur de folkvalda vill utveckla folkbildningen och då inte bara folkhögskolorna utan även studieförbunden.
Folkhögskolorna och studieförbunden fyller en viktig funktion, var alla rörande överens om.
— Den ger delaktighet i samhället, framför allt för nyanlända, sa riksdagsledamoten Lotta Finstorp (M).
— Ett självklart kitt och en rehabiliteringsresurs, sa riksdagsledamoten Gunvor G Ericson (MP).
— Ett led i ett livslångt lärande och ett alternativ, sa riksdagsledamoten Roger Tiefensee (C).
— Folkhögskolorna och studieförbunden minskar utbildningsklyftorna, sa Maud Ekman (V) gruppledare i landstinget.
Men varför fyller den inte en större funktion, tar mer plats? undrade Amelie von Zweigbergk (FP), tidigare statssekreterare på utbildningsdepartementet.
Brist på resurser, menade folkhögskolerektorerna Christin Bierbier, Nyköping, och Tommy Fogelberg, Stensund.
— Vi har inte brist på elever, sa Christina Bierbier.
Hur många med invandrarbakgrund finns i folkhögskolornas ledningar? undrade landstings- och kommunpolitikern Marco Venegas (MP).
Men hur de folkvalda vill utveckla folkbildningen framkom aldrig vid debatten i Nyköpings folkhögskolas aula.
Om mer pengar ska satsas var ska resurserna komma i från? Går det att utveckla folkhögskolorna och studieförbunden än mer?
Trots att det är valår ville eller vågade inget parti sticka ut hakan.
— Vi är jätteöverens och det blir lite jobbigt, sa Lotta Finstorp.