Att en patient som är utskriven på nattpermission inte har kvar sitt rum när den kommer tillbaka, kan hända på grund av klinikens begränsade kapacitet, menar Johan Hellström, verksamhetschef på psykiatriska kliniken på Nyköpings lasarett.
– Det händer ibland. Kommer det en topp på åtta eller tio patienter så måste vi prioritera hårt. Men är vi riktigt oroliga för en patient ordnar vi en plats, även om det blir med skohorn, säger Johan Hellström.
Behovet av akutplatser varierar stort och är svårt att förutsäga, vilket gör att det alltid kommer att finnas toppar med fler inläggningar än vad kliniken klarar av, menar han.
Att även dementa personer med beteendestörningar hamnar akut på kliniken bidrar till det.
– Det är absolut ett problem att dementa hamnar hos oss, men det är ingen annan avdelning som klarar människor med beteendestörningar, säger Johan Hellström.
Fram till mitten av 90-talet fanns psyk-geriatriska avdelningen Fridhem, på lasarettet. Men nu saknas denna typ av vård.
– Både landstinget och kommunen har ett bekymmer eftersom ingen riktigt tar i det. Behovet är fluktuerande och inte särskilt omfattande, men det kommer två eller tre toppar om året då många behöver läggas in akut, säger Johan Hellström.
Problemet är svårlöst och ingens fel, menar han. Men en del i problematiken är att det är två huvudmän, kommunen och landstinget som har hand om olika delar av vården - landstinget den akut psykiatriska och kommunen den geriatriska, äldrevården. Betalningsansvarslagens utformning öppnar även upp för kommunen att utnyttja möjligheten att inte ta hem dementa. När det gäller kroppsliga sjukdomar har landstinget ansvar för patienten i fem arbetsdagar efter att en patient är färdigbehandlad, men inom psykiatrin gäller ansvaret i 30 arbetsdagar efter färdigbehandling.
– Oftast utnyttjar kommunen inte den möjligheten, men det händer och det är kostsamt för oss, säger Johan Hellström.
Antalet vårdplatser på psykiatriska kliniken har minskat kraftigt de senaste tjugo åren samtidigt som den psykiska ohälsan och antalet självmord ökar. Johan Hellström ser dock inte de minskade vårdplatserna som det största problemet.
– Det finns en övertro på att en sjukhusplats skulle hindra folk att ta livet av sig. Många faktorer samverkar när folk mår dåligt och lyfts man ur sitt sammanhang känns det tillfälligt bättre. Men samtidigt kommer man långt från de anhöriga, som oftast är lösningen. Hade jag mer pengar skulle jag inte satsa på fler vårdplatser utan på en bättre öppenvård, säger Johan Hellström.