I somras visade Socialstyrelsens statistik att antalet självmord i landet ökat för andra året i rad. Mest ökade självmord bland unga i åldern 15 till 24 år.
– Unga har varit den grupp där man tidigare inte riktigt vetat hur man ska bromsa utvecklingen. Därför är den här studien så viktig. Den visar att det går att göra mycket och att skolan kan vara behjälplig i mycket större utsträckning än vad man tidigare trott, säger Anna Baran.
Hon är överläkare på psykiatriska kliniken på Nyköpings lasarett och ordförande för mellansvenska nätverket för suicidprevention som arbetar självmordsförebyggande. Den studie hon pratar om har letts från Karolinska institutet och skapade stor uppmärksamhet nyligen då forskarna genom resultaten anser att det går att minska självmordsförsök bland unga med 50 procent. Metoden de använt kallas awareness-programmet och innebär att eleverna i skolan fått lära sig att känna igen psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa hos sig själv och andra. Programmet består av korta föreläsningar, affischer och broschyrer. Eleverna fick också genom rollspel öva på att hantera svåra känslor.
– Studien visar hur viktigt det är att lära unga att få kontroll själv. Då blir man inte så beroende. Det är viktigt att tro att det finns ett hopp om att man ska kunna må bättre. Det är också bra att man kommer bort från tanken att det bara är psykiatrin som kan göra något åt den psykiska ohälsan. Det är en omöjlig situation. Ansvaret måste delas, annars blir psykiatrin en flaskhals som allt ska trängas igenom, säger Anna Baran.
Vi träffas för att prata om den ökande psykiska ohälsan. Varför mår vi så dåligt och vad kan vi göra för att må bättre? Frågan är komplex och lösningen finns på många plan, menar Anna Baran. Både genom samhällets institutioner och inte minst i allas vår förmåga att hjälpa och stötta varandra. Anna Baran är själv uppvuxen i Polen och hon ser att det finns flera saker i vår svenska kultur som skapar ohälsa. Välfärdssamhället har fyllt religionens plats i det sekulariserade Sverige och när det inte räcker till känner sig många svikna.
– Vi lever i ett omhändertagande samhälle där man får lära sig att man har rätt att få hjälp av systemet. Nu när man hör om att det är så dåligt inom socialtjänsten och psykiatrin och antar att ingen kommer att hjälpa, så tappar många hoppet, säger hon.
Den mänskliga hjärnan har inte utvecklats lika snabbt som samhället och i grunden är vi människor fortfarande flockdjur som behöver varandra. Där kan den svenska rädslan för att vara till besvär ställa till det i onödan, tycker Anna Baran.
– De länder som har lägst självmordsstatistik är Italien och Grekland. Där umgås man mycket och pratar med varandra om sina bekymmer. I Sverige vill man inte belasta någon annan med sina problem, men där tänker man lite tokigt. Att ge varandra förtroenden är sådant som skapar starka relationer, den som får ett förtroende växer också som människa.
Även i de värsta kriserna kan sällskap av andra vara det som hindrar oss från att ta det sista, oåterkalleliga steget.
– Självmordstankar är ganska vanligt. Men de går över. Det viktigaste när man har de akuta självmordstankarna är att ha sällskap. De som tar livet av sig gör det i ensamhet, säger Anna Baran.
Psykisk ohälsa är ett brett begrepp som innefattar såväl trauman efter händelser, stressrelaterade problem, funktionsnedsättningar och psykisk sjukdom. Egentligen är det bara den sistnämnda som kräver insatser från psykiatrin om man inte når någon förbättring av hälsan genom vårdcentralen, menar Anna Baran. Vanlig medmänsklighet, där vi helt enkelt visar att vi bryr oss om och tar oss tid att lyssna kan både bromsa den negativa spiralen där allt fler mår dåligt och vara en del av läkandet. Att eleverna i studien fått lära sig att känna igen psykisk ohälsa och hur man främjar psykisk hälsa, inte bara hos sig själv utan också hos andra, är därför väldigt hoppfullt för framtiden, anser hon.
– De har också fått öva på att möta de svåra känslorna i rollspel. Det är viktigt att förbereda sig och träna på att livet ger motgångar. Så här ser livet ut. Vad ska du göra om du inte får jobb? Eller om flickvännen eller pojkvännen gör slut?
En av de stora gemensamma nämnarna för människor som mår psykiskt dåligt är en känsla av utanförskap.
– Att känna sig utanför är mycket vanligt. Men det är också en av de känslor man kan lära sig att hantera. Många känner sig ensamma, "det är bara jag som är såhär, det är något fel på mig". Där kan också media spela en viktig roll genom att ge plats för många olika personliga berättelser av de som mått dåligt, men klarat av att komma ur det.
Isolering är en vanlig orsak till psykisk ohälsa. Och det blir lätt en ond cirkel. När man mår dåligt isolerar man sig ännu mer. I dag flödar samhället över av påträngande budskap och information att ta ställning till.
– Tillgång till mängder av information gör det svårt att sortera och det kan leda till depression. Jag förstår att många av mina patienter inte vill gå ut. Det blir för mycket intryck för dem att hantera, jag tycker själv att det kan vara svårt, säger Anna Baran.
Hon tar upp en liten kamera för att visa vad hon menar. Under en promenad i sin blivande arbetsstad Örebro fotade hon olika miljöer som gav ett intryck.