Genom åren har Stefan Karlsson deltagit i tusentals räddningsuppdrag. Många av dem har utförts på E4.
Lägenhetsdörren stod öppen och röken vällde ut. Som insatsledare hade Stefan Karlsson tagit den lilla bilen och var först på plats efter SOS-larmet om "brand i bostad". Nu stod han ensam i trapphuset. Och hörde ljudet av svaga hostningar leta sig ut från rökinfernot.
– Samtidigt hörde jag kollegorna längre ner i trappuppgången. Jag förstod att de kunde gå in och hjälpa mig om det behövdes, berättar han.
Stefan Karlsson bestämde sig. Han la reglerna om arbetarskydd åt sidan och han gav sig in i lägenheten utan utrustning för rökdykning. Här gällde det att hjälpa någon – vilket är själva kärnan i rollen som brandman. Sikten var noll men hostningarna styrde honom rätt.
Med en rökskadad man under ena armen kunde Stefan Karlsson lämna lägenheten. Den andra armen var han tvungen att känna sig fram med längs med väggarna.
– Det är otroligt vad adrenalin kan göra med ens kropp. I vanliga fall skulle jag aldrig kunna bära en man under en arm. Men just i den här situationen gick det.
Stefan Karlsson var 22 år gammal när han 1975 steg in på brandstationen i Nyköping och sökte jobb. På sätt och vis var det slumpen som styrde honom dit.
Han hade aldrig haft några barndomsdrömmar om att bli brandman. För Stefan Karlsson var det handboll som gällde. Under några år spelade han i IFK Nyköpings A-lag. I laget fanns också kompisen Pelle Karlsson, som jobbade på brandstationen och tyckte att Stefan Karlsson skulle passa i rollen.
– Brandchefen frågade om jag kunde börja på måndag, minns Stefan Karlsson.
Han trivdes på en gång. Inte minst tack vara arbetskamraterna. Gert Fredriksson – kanotisten som fortfarande är Sveriges främsta olympier genom alla tider – var en av dem. För den idrottsintresserade Stefan Karlsson var han något av en idol.
– Det var roligt att få jobba tillsammans med Gert. Han var väldigt energisk i allt han tog sig för. När vi var ute på jobb brukade han alltid säga: "Nu gör vi klart det här gubbar – så att vi får åka hem".
Kanotlegendaren var lika energisk när det någon gång gavs tid att spela lite innebandy. Bollsinnet var inte tipp-topp och Gert Fredriksson åkte på tunnel efter tunnel. Men han gav aldrig upp utan kämpade på med samma glöd.
– Gert Fredriksson var verkligen en unikum när det kommer till fysik.
Kanotlegendaren Gert Fredriksson var en av Stefan Karlssons arbetskamrater. "Ett fysiskt unikum – men han var inte så bra på innebandy", berättar Stefan Karlsson.
Som brandman kommer man sina kollegor nära. Ofta jobbar man långa pass och även om arbetsdagarna är fyllda av arbetsuppgifter vid sidan av räddningsuppdragen, finns det alltid tid att sitta och prata över en kopp kaffe.
Det där speciella bandet till kollegorna – i kombination med uppdraget – gör brandmannayrket till världens finaste jobb, tycker Stefan Karlsson.
– Vårt jobb går i grunden ut på att försöka rädda liv. När vi lyckas göra det tillsammans genom en bra insats och ett bra samarbete är det fantastiskt. Jag kan inte tänka mig ett bättre yrke.
Genom åren har han deltagit i tusentals räddningsinsatser. Några har varit spektakulära och gett upphov till tidningsrubriker. Ett exempel är de krogbränder som skakade Nyköping under några år på 2000-talet. Ett annat är jordskredet i Vagnhärad 1997. Sju villor förstördes direkt. Senare revs ytterligare 22 villor och radhus.
Alla olyckor behöver inte vara dramatiska för att räddningstjänsten ska göra skillnad. Stefan Karlsson minns speciellt hur en äldre kvinna knackade på brandstationen för några år sedan.
– Hon hade tappat bort sin nyckel och kunde inte komma in. Hon visste inte vad hon skulle göra och var förtvivlad.
Det ingår inte i räddningstjänstens uppdrag att agera låssmed. Men viljan att hjälpa fanns där – oavsett. Efter att ha pratat med kvinnan en stund kom det fram att ett fönster till lägenheten stod öppet. Stefan Karlsson kom på en lösning.
– Jag frågade henne om hon kanske hade glömt att stänga av spisen. Nej, svarade hon. Är du säker? Nä, det kunde hon ju inte vara. Så vi åkte dit med stegbilen för att kontrollera hur det var. Och öppnande dörren när vi åkte.
Stefan Karlsson är Nyköpings meste brandman. När han nu går i pension har han jobbat 46 år i yrket – vilket är längre tid än någon annan heltidsbrandman på Sörmlandskustens räddningstjänst.
För kollegorna och för många Nyköpingsbor är han känd som "Slangen". Ett smeknamn han burit med sig från tiden som handbollsspelare.
– Jag var lång och tanig och slingrade mig fram. Någon tyckte väl att Slangen var passande.
Ett lite mindre känt smeknamn är "Brandkaptenen", en låtsatstitel som den tidigare statsministern Olof Palmes hustru Lisbeth Palme förärade honom.
När krogbränderna rasades som värst i Nyköping fylldes Stefan Karlsson av olust. "Som brandman gick man bara och väntade på att nya bränder. Tack och lov dog ingen", säger han.
Några år efter mordet på statsministern larmades räddningstjänsten till en markbrand vid en gård utanför Nyköping. När brandmännen kom fram till platsen slickade lågorna gårdshusen och en ung man kämpade febrilt för att försöka rädda byggnaderna.
Stefan Karlsson, som var insatsledare, sa till den unga mannen att nu tar räddningstjänsten över och att han kunde ta det lugnt. Det gjorde inte den unga mannan. Utan när elden började leta sig upp mot ett skogsparti rusade han till platsen för att kämpa mot elden.
– Då sa jag till honom igen att lugna ner sig, berättar Stefan Karlsson.
När resultatet uteblev fick han hjälp av en kvinna, som ropade: "Mårten. Nu måste du lyssna på brandkaptenen. Gör som han säger." Då kände Stefan Karlsson igen kvinnan. Det var Lisbeth Palme. Och den unga mannen var sonen, Mårten Palme.
– Jag tänkte inte mer på det utan koncentrerade mig på arbetsuppgiften. Men sedan dess kallas jag ibland för brandkapten, en titel som inte finns.
Mitt under intervjun kastar Stefan Karlsson på sig utrustningen när det kommer ett larm om en trafikolycka.
Nu har brandkapten Slangen gjort sitt sista arbetspass på brandstationen i Nyköping. Men när tidningen träffar honom är han fortfarande i tjänst. Mitt under intervjun kommer ett larm om en trafikolycka utanför Råby.
Stefan Karlsson slänger på sig utrustningen och åker iväg i insatsledarens lilla bil. När han kommer fram kan han konstatera att en bil har kört in i sidan på en lastbil. I bilen sitter en mamma med sitt barn.
– Både mamman och barnet klarade sig utan skador. Så skönt, säger Stefan Karlsson när tidningen träffar honom vid olycksplatsen.
Kommer du att sakna livet som brandman?
– Det är klart. Men livet förändras och nu börjar en ny tid. Den nya tiden blir spännande den också, säger Stefan Karlsson, som bland annat kommer att ägna sig åt curling och umgås med barnen och barnbarnen.
Stefan Karlsson är Nyköpings meste Brandman. Efter 46 år lägger han utrustningen åt sidan. "Det är världens finaste jobb", säger han.