Mellan 600 och 700 personer döms varje år till utvisning av Sveriges domstolar. Den som har bott länge i landet och har familj, arbete och bostad har lättare att få stanna än den som är här tillfälligt.
Magnus Widebeck, lagman i Nyköpings tingsrätt, säger att det blivit mindre vanligt med utvisningsdomar eftersom fler länder är med i EU.
– Så måste det vara, annars är ju poängen med den fria rörligheten borta. Om man utvisar EU-medborgare för att de snattat sabbar man ju hela tanken med EU. De som begått brott får straffas där de är. Enligt min uppfattning är det bra. Jag vill absolut inte ha utvisning i flera fall för EU-medborgare, säger han.
Utvisning kombineras med ett förbud att återvända i fem år eller längre. Om straffvärdet på brottet är åtta år eller mer kan den dömde utvisas på livstid.
Om personen varken har anknytning till Sverige eller EU-koppling är ribban för utvisning låg, säger Magnus Widebeck.
– Men allt är förstås en bedömningsfråga. Har personen tillräcklig anknytning till Sverige? Var går gränsen för att brottet ska vara samhällsfarligt? Hur många återfall får man acceptera om det är en EU-medborgare?
Nämndemän är politiskt tillsatta och kan ha olika sätt att värdera. En sverigedemokrat kan vara med benägen att utvisa än en miljöpartist. De politiska frågorna kommer i blixtbelysning, säger Widebeck.
– Men i Nyköpings tingsrätt är det inget jag uppmärksammat. När jag kommer till rättegången har jag ingen aning om nämndemännens politiska hemvist och det framgår inte heller av deras resonemang. De allra flesta domar är enhälliga.