Inte ens hälften av alla som fick gå och rösta i förra EU-valet tog chansen. Men de 45 procent som röstade var ändå det högsta svenska valdeltagandet i ett EU-val. Valet dessförinnan, 2004 röstade bara 38 procent. I år väntas valdeltagandet öka något, visar de undersökningar som har gjorts hittills, men ändå stanna kring 50 procent.
– Jag tror att folk inte röstar för att de tror att de inte har någon möjlighet att påverka. Jag tycker inte att man får så mycket information heller, säger Linn Hermanson.
Hon går sista året på Tessinskolan och ska själv rösta för första gången den 25 maj.
Förra EU-valet, för fem år sedan, var det ändå de unga som stod för den stora ökningen i valdeltagandet. Anledningen då var Piratpartiet som lyckades mobilisera många unga väljare.
– Enligt de mätningar som finns riskerar Piratpartiet att inte få något mandat i år. Om man tycker att det är viktigt att unga röstar kanske man kan vara lite mer pessimistisk den här gången eftersom det inte finns något parti som direkt lockar unga, säger Maria Solevid, universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Unga röstar i princip alltid i mindre utsträckning än äldre och i EU-valet där valdeltagandet är lågt generellt är de unga ännu svårare att mobilisera.
– Alla grupper som röstar i mindre utsträckning är extra svåra i att mobilisera i ett val som inte betyder lika mycket. Det är de signalerna som sänds.
Enligt Maria Solevid uppfattas EU-valet som ett val av andra rang, jämfört med riksdagsvalet. Engagemanget är mindre hos såväl partier, medier och väljare.
Men Linn Hermanson och hennes klasskamrater på Tessin ska gå och rösta och tycker att fler borde göra det.
– Eftersom Sverige är med i EU påverkar det oss också, säger Lisa Blomqvist.
– Miljön är viktig, alla påverkas av de frågorna, säger Lejla Lipnicevic.
Felicia Skoglund håller med.
– Många klagar på det som händer i EU, men man inte röstar, hur ska man då förändra något?