Färre bensindrivna bilar på Nyköpings gator kommer att bli nödvändigt för att nå de klimatmål som världens länder satte upp i Paris i december. Därför planerar kommunen för hur det ska byggas i framtiden så att det blir lättare för Nyköpingsborna att välja rätt.
Attitydförändringar kommer att behövas, konstaterades när den styrande majoriteten i Nyköping presenterade sitt förslag till ny klimat- och energistrategi på måndagen. Det är en plan för hur hela Nyköpings kommun, inklusive företag, organisationer och invånare, ska nå noll i nettoutsläpp av växthusgaser till 2045. Och om bara fyra år ska utsläppen av växthusgaser ha minskat med 45 procent jämfört med 1990. Det är till och med ett högre mål än Sveriges nationella mål och EU:s mål.
Men trots höga mål och krav på attitydförändringar tror inte kommunalrådet Urban Granström (S) att arbetet behöver bli så svårt.
– När det kommer en förändring sägs det alltid att "det här kommer inte att gå", men vi anpassar oss rätt så mycket efter förutsättningarna också, säger han.
Genom att bygga staden tätare och smartare ska det bli lättare för invånarna att välja bort bilen. Det ska exempelvis finnas fungerande kollektivtrafik och säkra cykelvägar för barn.
– Det ska vara lätt att göra rätt, säger samhällsbyggnadschef Mats Dryselius.
– Om 10-15 år kanske inte alla småbarnsföräldrar kör sina barn till skolan i bil. Å andra sidan kommer det inte att behövas för det finns bra kollektivtrafik och säkra gator och torg som gör att barnen kan cykla själva.
Och bilismen i innerstan måste minska av flera skäl.
– Med den inflyttning vi har blir det runt 450 nya bilar i kommunen varje år och stadskärnan blir inte större. Det kommer inte att gå om alla ska in i stadskärnan. Därför ska staden växa på ett sätt som gör att man inte behöver ha bilen, säger Urban Granström.
Dessutom så har Nyköping redan kommit långt i arbetet med att minska utsläppen. Även om transporterna och därmed utsläppen har ökat de senaste två åren visar siffror från 2014 att växthusgasutsläppen redan hade gått ner med 44 procent från 1990. Och målet till 2020 är alltså 45 procent.
– Det är klart att vi måste ha en högre målsättning, säger miljöstrateg Camilla Hjalmarsson.
För kommunens egna verksamheter finns särskilda mål. Uppvärmningen av byggnader är till största delen fossilfri, men fortfarande värms fem landsbygdsskolor upp med olja. Den ska bytas ut till värmepumpar och i början av nästa år ska den sista oljan vara borta. Men på vintern behöver värmepumparna kompletteras med el, samtidigt som kommunens totala elanvändning ska minska.
– Det blir en nöt att knäcka hur vi ska minska totala elanvändningen, säger Mikael Karlsson, Kommunfastigheter.