– Kommunen har satsat så mycket pengar på ett planetarium utan att säkra upp inför framtiden. Det finns varken support, programuppdateringar eller någon som är utbildad för att sköta anläggningen, säger Tuve Wässing som är NO- och tekniklärare på Nyköpings högstadium.
Han har tagit ansvaret för planetariet och skötte det bland annat när astronauten Christer Fuglesang var på besök under maj månad.
– Det är ingen som fått i uppdrag att sköta planetariet, så jag har tagit på mig det frivilligt, det är mitt stora intresse. Jag tycker att det är synd om det inte skulle användas alls.
– Men vi är några som fått en bra heldagskurs. En bra sådan, tillägger han men menar att det inte räcker i långa loppet.
Planetariet är beläget intill Vetenskapens hus och är ett av de mer spektakulära inslagen i Nyköpings högstadium. En dom där besökarna kan ge sig ut på en resa i vårt solsystem och vidare ut i galaxen och universum.
– Man kan besöka olika planeter och undersöka hur de ser ut. Det går att simulera en rymdfärd i ljusets hastighet och även ge sig ut utanför vår egen galax. Det ger en enorm potential att visa upp rymden för eleverna, säger Wässing.
– Det går även att använda som en visualiseringscentral för att visa filmer i ett mer avancerat format, fortsätter han.
Wässing har försökt ta reda på hur mycket anläggningen kostade, men inte lyckats få något svar. Hans egen bedömning är runt tre miljoner kronor. Men planetariet, som är något unikt för en svensk högstadieskola, står för det mesta oanvänt.
– Jag vill inte veta hur sällan det används. Jag skulle gissa på en gång i snitt varannan vecka. Ibland har det nog gått en månad mellan gångerna.
Wässing har skrivit ett förlag som syftar till att få i gång planetariet igen. Summeringen av den första tiden är inte positiv. Bland annat nämns att anläggningen inte var klar från start, att handhavandet var komplicerat vilket bidrog till att projektorn gick sönder med en dyr reparation som följd, samt att lärarna mer eller mindre glömt bort planetariet.
Förslaget är bland annat att skolans drifttekniker behöver gå en kort kurs för att kunna sköta anläggningen samt att ett avtal upprättas med en firma som sköter support, underhåll och uppdateringar.
Rektorn för Nyköpings högstadium, Henrik Eriksson, har nu formulerat tankar på hur planetariet, tillsammans med Vetenskapens hus, skulle kunna användas bättre.
– Planetariet har använts, men jag tror att det skulle kunna användas mer. Man kan önska en annan inramning, att avsätta en tjänst där någon eller några i personalen får möjlighet att lära sig mer och bli riktigt bra på anläggningen. Nu har vi det här inbyggt i skolan och vi skulle kunna göra mycket mer, säger Eriksson men tillägger att det fortfarande måste tillsättas pengar till det för att det ska bli verklighet.
Tuve Wässing är positivt inställd till det han hört den senaste tiden kring planerna för planetariet.
– Sent omsider har det hänt något. Framtiden ser ljus ut nu, säger han.
– Det känns som en bra plan att inrätta en tjänst som har en viss procent av arbetstiden vigd åt planetariet. Jag har uppfattat det som att det var så det var meningen att fungera från början.