Högre kostander för bränsle, mineralgödsel och andra insatsvaror i jordrbruket har drivit upp prisrena.
Under veckan har konsumenter uppmanats att bojkotta matjättarna i protest mot de höga priserna. Men Helena Hansson, professor i nationalekonomi med inriktning mot jordbrukssektorns ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tvivlar på om det är meningsfullt.
– Det kanske får lite uppmärksamhet nu. Men när maten tar slut hemma så behöver ju ändå alla handla. Det blir mest bara en förskjutning, säger hon.
Även om mathandlarna – kanske – också har en del av ansvaret för de höga priserna, så finns huvudorsakerna på annat håll, enligt Helena Hansson.
Den första matprischocken, som kom samtidigt som inflationen överlag var hög, hänger till stor del ihop med omvärldsläget och kriget i Ukraina.
– Den topp i inflationen som kom för ett par år sedan hade sitt ursprung mycket i att insatsvarorna till lantbruket hade fördyrats, när lantbrukarna inte fick tillgång till mineralgödsel på samma sätt som tidigare, säger hon.
Mineralgödsel görs av naturgas – gas som i Europa till stor del kommit från Ryssland. När även bränslepriserna gick upp gjorde det att kostnaderna i lantbruket ökade – vilket i förlängningen leder till att det också blir dyrare för slutkonsumenten.
Att maten nu på nytt snabbt har blivit ännu dyrare har bland annat med väder – och antagligen klimat – att göra.
– Det vi ser nu är att vissa varor har ökat mycket. Det pratas om kaffe, till exempel. Det som hänt är att kaffeskördarna har blivit sämre än förväntat, säger Helena Hansson.
Samma sak har hänt med olivoljan. Skördarna har varit oväntat dåliga. När tillgången minskar, men efterfrågan ligger kvar, stiger priserna.
Bakom de dåliga skördarna ligger dåligt väder. Om det i sin tur beror på klimatförändringarna är svårt att bevisa i det enskilda fallet, konstaterar Helena Hansson. Men:
– När man ser mönster över tid så kan vi ändå säga att det kan bero på klimatförändringar.
Priset på kaffe har gått upp mycket, framför allt på grund av sämre kaffeskördar. Klimatförändringar kan vara en orsak.
En ytterligare faktor till att matpriserna går upp nu är brist på mjölk, som leder till fördyringar på mejeriprodukter.
– Det beror sannolikt på att många mjölkgårdar har lag ner för att de inte riktigt kan uppnå lönsamhet i sin verksamhet, säger Helena Hansson.
Slutligen finns det också en säsongsvariation i priserna. Att grönsaker är dyrare tidigt på våren, som nu, är normalt, eftersom skördarna i närområdet inte kommit igång än. Här är en prisnedgång att förvänta på kortare sikt.
Vissa grönsaker är alltid dyrare så här års, eftersom de inte är i säsong nu.
Om det blir ett bra eller dåligt skördeår påverkar också priserna framöver.
– I närtid så får man hoppas att det blir en bra skörd 2025, säger Helena Hansson.
Men på längre sikt tror Helena Hansson att det kommer att fortsätta vara skakigt, med fortsatt högre priser. När priserna i handeln väl gått upp, brukar de inte sjunka igen.
– De tenderar att ligga kvar ganska högt även när råvarupriserna börjar svänga neråt.
Det är också här som handlarna kanske har ett ansvar för de högra priserna, resonerar Helena Hansson – att de inte sänker priserna, även om det skulle finnas utrymme för det. Anledningen kan vara bristande konkurrens.
– Vi har ju en väldigt koncentrerad handelssektor med bara tre stora aktörer, och på vissa orter kan det vara bara en aktör, säger hon.
Samtidigt anser hon att det skulle behövas mer studier för att verkligen slå fast om handeln tar ut orimligt höga vinster.
– Det är väldigt svårt att veta, det har egentligen inte genomlysts ordentligt.
På längre sikt kommer också omställningen till en mer hållbar livsmedelsproduktion att spela roll, enligt professorn. Maten står för en tredjedel av mänsklighetens klimatutsläpp. Samtidig är jordbruket känsligt för klimatförändringar.
– Om jag får önska något om vart den här debatten om livsmedelspriser tar vägen så är det att det skulle öka medvetenheten hos allmänhet och politiker om hur känsligt matsystemet är för klimatförändringar och förändringar i biologisk mångfald, säger Helena Hansson.
Helena Hansson hoppas på en bra skörd, något som kan driva ner livsmedelspriserna.
Livsmedelsproduktionen måste förändras både så att den blir mer motståndskraftig för klimatförändringar, och så att den minskar sina utsläpp och sin negativa påverkan på den biologiska mångfalden.
Blir den framtida livsmedelsproduktionen, som måste vara bättre för miljön, också dyrare?
– Nej, det skulle jag nog inte säga av det vi vet nu utifrån forskningen, säger Helena Hansson.
Tvärtom finns det forskning som pekar på att de gårdar som ställt om för bättre biologisk mångfald också får en stabilare ekonomi. Men omställningen kommer att kräva investeringar – vilket kostar pengar på kortare sikt.
– Men sedan är en rimlig hypotes att systemet kan fungera bättre än vad det gör nu när det väl är omställt.
I väntan på bättre skördar, långsiktig omställning, billigare mineralgödsel eller bättre konkurrens mellan livsmedelsjättarna återstår verkligheten för alla enskilda konsumenter, som måste få sin privatekonomi att gå ihop.
Emina Osmanbasic är privatekonomisk rådgivare på Sörmlands sparbank.
Emina Osmanbasic är privatekonomisk rådgivare på Sörmlands Sparbank. I tider av inflation och högre räntor blir det ännu viktigare att vara medveten om sin privatekonomi, och helst se till att ha en buffert för oväntade utgifter, menar hon.
– En bra utgångspunkt är att sikta mot att ha åtminstone två månadslöner i en buffert, säger hon.
Men att spara just nu, när priserna går upp, kan vara svårt.
– Det jag brukar skicka med mina kunder är att tänka på att inga summor är för små för att spara, det är bättre att spara lite än inget alls. Och det är aldrig för sent att börja spara, säger hon.
Att se över utgifterna är också ett tips.
– Man kanske kan sätta upp en matbudget och planera veckans matsedel bättre. Då kanske man också minskar svinnet, och bidrar till att vi lever lite mer hållbart.
Andra utgifter som kan ses över är abonnemang som tickar på, men som man kanske inte använder, säger Emina Osmanbasic.
– Det är ofta småutgifterna som är de stora bovarna, säger hon.