Från akut hjälp till politik

Det var när Maria Marinescu och hennes man tiggde på Västra Storgatan som en grupp Nyköpingsbor för första gången samlades. Då handlade det om akut hjälp – i dag handlar det om politik.

NYKÖPING2014-02-22 06:38

– Jag är övertygad om att vi måste lyfta det här till politisk nivå, ända till EU, säger prästen Kjell Wiklund som ingår i gruppen Mat-på-stan.

Det var i somras det blev akut. Annika Lindberg från Korskyrkan drog i gång det hela och en grupp personer möttes och diskuterade hur de kunde hjälpa de personer som då satt på Västra Storgatan och tiggde. Det gällde bland annat Maria Marinescu, som SN berättat om tidigare, och hennes man. Gruppen, kallad Mat-på-stan, fixade kläder, mat och gav dem möjlighet att komma till Korskyrkan och duscha. Gruppen tog också reda på fakta om hur situationen egentligen var i Rumänien.

– Det var viktigt att få en bild som vi kunde värdera. Är det kriminella ligor som ligger bakom eller hur var det?

Kjell Wiklund berättar att de kunde konstatera att Maria och de andra hade kommit hit på egen hand. En organisation i hennes hemby bekräftade hennes berättelse.

När gruppen träffas nu handlar det inte längre om akut hjälp utan snarare om hur situationen ska förändras på sikt för tiggarna. De ska diskutera med socialtjänsten om hur livet kan göras lite drägligare för tiggarna, exempelvis genom tillgång till en enkel dusch.

– Men ytterst är det en politisk fråga. Jag vill pröva den dels på våra sörmländska riksdagsledamöter och dels på EU-parlamentarikerna. Vi måste känna dem på pulsen, säger Kjell Wiklund.

Frågan om tiggare och romers rättigheter har varit uppe på högsta nivå i EU vid flera tillfällen. EU-kommissionär Viviane Reding har sagt till medlemsländerna att de måste skärpa sig och kommissionen har antagit en strategi för hur romer bättre ska integreras i samhället.

Europaparlamentet antog i december en icke-bindande resolution där det konstaterades att illegala utvisningar av romer måste stoppas liksom andra kränkningar av deras rättigheter.

Anna Hedh (S), ledamot i Europaparlamentet, tycker att frågan måste lösas på EU-nivå, även om Sverige lokalt har ett ansvar att ge akut hjälp.

– Många tiggare har romsk bakgrund och får på grund av diskriminering inte del av välfärden i andra EU-länder. Vi vill att EU-kommissionen är tuffare med att se till att lagstiftningen mot diskriminering följs och drar länder som inte lever upp till detta inför EU:s domstol.

Moderaterna tycker dock inte att frågan är något för parlamentet, utan för varje enskild stat och möjligen kommissionen.

– Om länderna inte följer de regler som finns är det snarare en fråga för EU-kommissionen, säger Per Heister, pressansvarig för Moderaterna i Europaparlamentet.

Däremot är inte själva frågan om tiggeri ska vara förbjudet något som EU styr över. I Storbritannien är det brottsligt att tigga och i Österrike är "aggressivt" tiggeri förbjudet i vissa provinser. Nyligen gick Rumäniens ambassadör ut och förklarade att om Sverige inte förbjuder tiggeri försvårar det Rumäniens arbete med att integrera romerna, något som möttes av skarp kritik från många håll.

– När den rumänska ambassadören beskriver hur situationen för romer förbättras i Rumänien är det inte en sann bild. Det har snarare blivit värre än det var för fem, sex år sedan, säger Kjell Wiklund.

Maria Marinescu är inte längre kvar i Nyköping. Enligt vad SN erfar har hon lyckats få jobb i Spanien, där hon har arbetat tidigare med att plocka jordgubbar. Men hon har ersatts av andra, bland andra Genesa och Viorel och frågan kommer fortsatt att vara högaktuell i EU.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om