Det är betydligt fler kvinnor än män som sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.
– Det har diskuterats mycket om det är en genusfråga eller om det finns biologiska orsaker. Idag är det en ny grupp som är sjukskrivna. Det är yngre kvinnor i en tjänstemannagrupp och främst i människovårdande yrken, säger stressforskaren Peter Währborg.
Den totala arbetsbördan, där det är konstaterat att kvinnor tar mer ansvar hemma har haft ett starkt genomslag i diskussionen om varför kvinnor oftare blir sjuka av stressrelaterade orsaker än män. Problemet med den synen är att det diskvalificerar kvinnor som utbrända på jobbet, menar Peter Währborg.
– Och forskningen visar att det är arbetssituationen som är största orsaken bakom sjukskrivningar, både hos män och kvinnor, poängterar han.
Peter Währborg är professor i beteendemedicin, docent i kardiologi, psykolog och psykoterapeut och forskar om stress med särskild inriktning på barn. Han har upptäckt att åderförkalkning som beror på stress kan börja redan hos barn i sjuårsåldern. Och stressen har många orsaker.
– När barn upplever störningar i sina relationer orsakar det stressreaktioner. Det gäller alla de meningsfulla relationer barnet har. Varje uppbrott innebär en påfrestning och skolan i dag innebär ständiga uppbrott redan från mellanstadiet, då man ska välja inriktning tidigt, säger Peter Währborg.
Skillnaderna mellan könen när det gäller psykisk ohälsa börjar redan i skolan. Flickor i högstadieåldern mår sämre än pojkar. De är mer relationskänsliga och blir mer stressade av buller. Men de har också en betydligt högre ambitionsnivå. Peter Währborg föreläser om skillnaderna under temat " Frisk och underkänd eller godkänd och utbränd".
– Det finns en paradox i att flickorna blir allt bättre i skolan, men mår allt sämre. Jag tycker att det är kanonbra att tjejerna presterar, kanske är problemet istället att killarna inte gör det. Men vi måste ställa oss frågan vad det är i vårt samhälle som är fel, annars kommer vi att förlora generationer av unga människor i psykisk ohälsa. Självskadebeteende som i dag är väldigt vanligt hos tjejer långt ner i tonårsåldern, såg jag bara hos interner och på mentalsjukhus när jag började som psykolog.
Ytterligare ett stressmoment som går allt lägre ner i åldrarna är multitasking, att vara ständigt uppkopplad och att växla mellan olika aktiviteter på olika skärmar. Forskning har visat att multitasking ökar produktion av stresshormonerna adrenalin och kortisol och att det ständiga hoppandet mellan olika aktiviteter gör att koncentrationsförmågan och minnet försämras, mer än vid långvarigt marijuanarökande. Peter Währborg tycker dock att man ska vara försiktig med att hävda att hjärnan går sönder av stress.
– Man kan aldrig bränna ut en hjärna, men tillfälligt överbelasta den. Bara i mycket extrema situationer blir det påvisbara hjärnskador. Men ju mer vi arbetar med det kognitiva, desto mer måste vi ge hjärnan utrymme för återhämtning. Har man till exempel ett krav på sig från arbetsgivaren att läsa mejl på helgen blir det ingen återhämtning, säger Peter Währborg.
Kravlösa och sinnliga intryck genom syn, hörsel, smak där man bara tar in utan att behöva åstadkomma något, avlastar hjärnan och ger en återhämtning. Och där kommer natur- och djurunderstödd terapi in.
– Bara vila gör inte så mycket nytta i längden. Vi behöver vitalisering. Det händer när man ökar inflödet av kravlösa intryck som är förknippade med välbefinnande och välmående. Att klappa på en häst är mysigt och att titta på ett träd mysigt. Därifrån kan man gå vidare och när man deltar aktivt i en process, till exempel gräva i trädgården eller rida uppstår andra kvaliteter än bara titta. Det blir en samverkan som ökar förståelsen för naturen, säger Peter Währborg.