– Anledningen att vi har valt den här utbildningen är att de verkar ha ett väldigt bra och nära samarbete med landstinget när det gäller LIA (Lärande i Arbete). Nästan alla får jobb genom den och det stora kriteriet för vilka yrkeshögskoleutbildningar vi beviljar är ju att man ska gå från utbildning rakt ut i arbetslivet, säger Thomas Person, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan.
I år var antalet ansökningar för yrkeshögskoleutbildningar rekordstort och endast 27 procent av dem beviljades. Södermanlands län fick i år rekordlågt antal ansökningar beviljade, bara fyra stycken, alla i Nyköping.
– Vi tittar inte på geografin utan det är graden av angelägenhet som avgör och den varierar över tid. I år har Sörmland en lägre procent ansökningar beviljade, 11 procent mot riksgenomsnittet 28 procent. Förra året var det omvänt, då hade Sörmland 49 procent beviljade ansökningar, mot 30 procent i snitt. säger Thomas Persson.
Det regionala näringslivet är kritiskt till prioriteringen av utbildningar här. Utbildningarna till elkrafttekniker och elkonstruktör, kompetenser som det enligt näringslivet finns ett stort behov av här får inte fortsätta, medan en utbildning till köksmästare startas upp. Vad svarar du på kritiken?
– Jag kan förstå att de är kritiska när deras behov inte fylls, men det totala antalet utbildningar inom teknik och IT ökar i landet. Där har det då funnits ansökningar som är ännu bättre. Det absolut viktigaste är vad som står i ansökan och att arbetslivet talar om att de som går utbildningen kommer att få jobb efteråt. Inte att de kanske eller troligtvis får jobb, säger Thomas Persson.
Så när planerna för Ostlänken tar fastare form finns det större möjligheter att ansökningar inom till exempel elkraft beviljas?
– Ju tydligare behovet beskrivs och ju mer arbetsgivarna säger att de studerande kommer att bli anställda efteråt, desto större är chanserna, säger Thomas Persson och bollar därmed över frågan till arbetsgivarna.