Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan, förklarar att deras handläggare bedömer en persons arbetsförmåga utifrån de handlingar och läkarintyg de får. Till sin hjälp har handläggarna läkare som är tjänstemän och försäkringsmedicinska rådgivare hos Försäkringskassan.
– Läkarintyget är en rekommendation till oss. Då är det viktigt att veta vilka begränsningar och funktionsnedsättningar den här personen har. Det är för att vi ska kunna bedöma arbetsförmågan. Är man arbetslös så tittar man mot hela arbetsmarknaden direkt. Då måste man ha ganska omfattande aktivitetsbegränsningar för att kunna få någon ersättning. Det är också viktigt att läkaren beskriver begränsningarna på rätt sätt så man kan väga dem mot regelverket som ändrades i en mer strikt riktning i juli 2008, säger hon.
När beslut sedan fattas kan handläggarna också få rådgivning från deras försäkringsmedicinska rådgivare som ser på underlagen ur en medicinsk synvinkel. Rådgivarna, som också är läkare i grunden, fattar dock aldrig några beslut ifall ersättning ska betalas ut. Cecilia Udin menar att det därför är viktigt att läkarintyg är så utförliga som möjligt när de skickas in.
– De vet inte mer än vad som står på intyget som den beslutande läkaren har skrivit och är bara rådgivare. Ibland kan de säga att läkarintyget måste kompletteras. Men om man har fått ett avslag är det viktigt att veta att man kan överklaga det hela vägen. Först till omprövningsenheter på Försäkringskassan och därefter till både förvaltnings- och kammarrätten, säger hon.
Av alla som går från sjukskrivning till arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion på tre månader så är det ungefär hälften som arbetsförmedlingen inte anser kan jobba.
– Men det är kassan som bestämmer om de har rätt till fortsatt sjukskrivning. Då händer det ibland att de kommer fram till en annan ståndpunkt än vad vi gör och folk hamnar mellan stolarna. Det är extremt olyckligt, säger Patrik Svensson, presschef på Arbetsförmedlingen.