– Jag förstod bara att något var väldigt skumt med mig, säger han.
Hjärtinfarkten var på väg, men symptomen var så vaga att han inte kunde sätta fingret på vad som var fel.
Det började med att han fick yrsel och attacker av illamående och kände sig allmänt trött. Stressrelaterat, tänkte han, samtidigt som han funderade över att det säkert hörde till åldern.
– Jag kunde tänka att "faan jag orkar inte det här i dag", säger han hemma i villan i närheten av vattentornet.
När han cyklade tvingades han växla ned från fyrans växel till tvåan.
De här symptomen upplevde han i ett par dagar.
Fredag kväll, 21 februari. Han kände sig fortfarande illa till mods. Till sin fru Christina sa han att skulle ta en promenad.
Efter tio minuters promenad vid ett ensligt ställe i närheten av Ekensberg kunde han knappt stå på benen. Han höll sig i ett träd, kan ha varit en stolpe, han minns inte.
– Vad är det som händer, tänkte jag. Jag kommer inte kunna ta mig härifrån och jag hade ingen telefon med mig. Jag hann även tänka att ingen kommer hitta mig här och jag fick en släng av ångest.
* * *
Det är en minoritet av alla som får hjärtinfarkt som upplever de dramatiska besvären, uppger Bertil Lindahl, professor i kardiologi (specialist på hjärtat) vid Uppsala universitet.
En majoritet upplever symptom som smärta som strålar ut från bröstet, sveda med tryck över bröstet, oförklarlig andnöd eller tryck över bröstet vid ansträngning. Och det kan ju vara symptom på mycket annat? Värk för hård träning, till exempel.
För yngre vid hjärtinfarkt handlar det mer om att man går från frisk till sjuk på ett mer dramatiskt och snabbare sätt. Det är "otroligt osannolikt" att 25-åringar får hjärtinfarkt, enligt Bertil Lindahl.
Risken för hjärtinfarkt ökar med åldern när blod lagras i hjärtats kärl och till slut bildar en propp och syrebrist uppstår.
Kommer man inte under vård skadas den del av hjärtat där syrebrist uppstått och är syrebristen långvarig dör hjärtmuskelcellerna och det är det som kallas hjärtinfarkt.
Bertil Lindahl anser att det är bättre att söka vård en gång för mycket än en gång för lite.
* * *
Håkan Johansson tog sig hem. Han minns inte riktigt hur, men efter ett tag upplevde han att han mådde bättre. Hans fru tyckte ändå att de skulle söka vård, men han slog i från sig.
– Men när jag vaknade på morgonen upplevde jag att jag fortfarande mådde skumt och ringde sjukvårdsupplysningen.
Han uppmanades att snarast söka vård.
– Och jag min dumskalle frågade om jag kunde cykla eftersom jag bor ganska nära lasarettet.
Han blev hämtad med taxi och på lasarettet lades han på en bår och det togs prover (blodprov ger svar) och där och då någonstans förstod han att det var allvarligt.
Han skickades till Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Det blev operation, genom så kallad ballongsprängning/ballongvidgning.
Då går man in via handledens pulsåder, med en tunn slang och suger upp själva proppen. Därefter går man in med en metalltråd där änden är försedd med en liten ballong, som blåses upp för att vidga kärlet, och ett slags nät, som ska se till att kärlet behåller utvidgningen.
Patienten kan följa operationen via en skärm. Det gjorde Håkan Johansson.
– Jag tycker sånt där är jätteintressant, säger han.
* * *
Tekniken med att gå in via handledens pulsåder har utvecklats de senaste tio åren. Tidigare var det mer vanligt att gå in via ljumsken, berättar Bertil Lindahl.
Ballongsprängning utförs i länet enbart på Mälarsjukhuset. Trots att Nyköpings lasarett tar emot ungefär 200 hjärtinfarktpatienter per år (alla genomgår inte ballongsprängning) så är det för få för att opererande läkare ska kunna upprätthålla sin kompetens, enligt Kristian Waern-Bugge, medicinklinikens verksamhetschef.
Men det är inte operationstekniken som är framtiden för att minska överlevanden bland hjärtinfarktpatienter, enligt Bertil Lindahl. Det är att tidigare identifiera vilka som riskerar hjärtinfarkt.
– Men vi har ingen riktigt bra metod, det finns ingen screeningmetod, säger han.
Att låta alla genomgå hälsokontroller för att på så sätt identifiera framtida hjärtinfarktpatienter är inte särskilt kostnadseffektivt, enligt Bertil Lindahl.
* * *
Håkan Johansson tycker att han skött sig något så när. Visst, han har ätit lite för mycket korv och rött kött, slarvat med lunchen, ätit lite för lite grönsaker, men motionerat genom att gå två pass i veckan på gym.
Men det finns också en ärftlighetsfaktor och hans pappa har haft två hjärtinfarkter och en stroke.
Håkan Johansson fångas nu upp av sjukhusets nät. Det är sjukgymnastik, kostråd och samtal med kurator som erbjuds.
En konsekvens efter hjärtinfarkten är att han dragit ned på sitt engagemang i Vänsterpartiet.
Han får och bör anstränga sig för det minskar risken för återfall, säger Bertil Lindahl.
Att Håkan Johansson promenerar uppför backar vid vattentornet en månad efter sin hjärtinfarkt är också ett resultat av utvecklingen för hjärtinfarktpatienter.
Tack vare forskning har antalet dödsfall i hjärtinfarkt minskat med en tredjedel på tio år.
– Jag har faktiskt inte tänkt på att jag var nära att dö
Äppelträden på villatomten knoppas. Våren är här och Håkan Johansson säger att han mår bättre än han gjorde före hjärtinfarkten.