– Jag är extremt impulsiv, så för mig har det kanske inte alltid varit så bra, säger Fanny Winqvist om möjligheten att köpa saker på kredit.
Samtidigt förklarar hon att hon alltid betalat sina skulder, och att det alltså inte varit något problem på det sättet. Att folk hamnar hos Kronofogden tror hon har andra orsaker.
För andra är det svårare.
Hittills i år har fler än 800 personer hamnat hos Kronofogden med skulder för hämtmat, vilket är dubbelt så många som under hela förra året. Antalet har fördubblats varje år sedan 2022.
Många antas inte ha haft råd att äta sig mätta på annat sätt än via faktura eller avbetalning. Även om det rör sig om relativt få fall så vittnar det om läget för svensk ekonomi, tycker Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.
– Vi vet att människor prioriterar mat och går det så långt att man inte klarar av att betala maten, då befinner man sig i en väldigt utsatt ekonomisk situation, säger Vuleta till Ekot.
Hur många personer i Sörmland som har hamnat hos Kronofogden efter att ha köpt just hämtmat har myndigheten ingen statistik över.
Men Sörmland sticker ut när det gäller andel personer i befolkningen som har skulder hos Kronofogden. Här var 5,2 procent skuldsatta förra året. Det är den högsta andelen av alla län i riket. Sett till Sverige som helhet har 4 procent av befolkningen skulder hos Kronofogden.
Bland kommunerna i östra Sörmland har Oxelösund den största andelen skuldsatta: 5 procent.
- Lägst andel finns i Trosa med 3,2 procent
- Gnesta 4,2
- Nyköping 4,4 procent.
När det gäller hur stora skulder de som hamnar hos Kronofogden har, ser skillnaden mellan kommunerna annorlunda ut. Här är det Trosa som sticker ut med högst skulder. Där var medianskulden 113 000, medan den i Sörmland som helhet var 83 365.