– Det här måste vi göra för att kunna ha krematoriet i gång, säger Kalle Hansson, församlingens kyrkogårds- och fastighetschef.
Krematoriet anlades 1964 och har därefter byggs till vid flera tillfällen.
Nu planeras en rejäl utbyggnad av lokalerna: Ett större kylutrymme för att kunna få plats mer fler kistor samt ett bättre anpassat teknikrum för personalen. Det är några av förändringarna som Kalle Hansson bedömer vara absolut nödvändiga.
– Det blir en tillbyggnad på ungefär 100 kvadratmeter fördelat på tre plan. I princip är det bara ugnen som blir kvar. Antalet kremeringar har ökat ganska drastiskt med åren, och det är därför som vi behöver göra detta.
Inom Nyköpings tätort är kremering den klart vanligaste formen av begravningsrit, och utförs vid ungefär 87 procent av tillfällena (jämfört med 12 procent för jordbegravning). Utanför tätorten är kremering inte lika vanligt men siffran ökar kontinuerligt. En jämförelse mellan 2002 och 2014 visar att antalet kremationer har ökat från 650 till 850.
– Och om ungefär 15 år kan vi hamna på mellan 950-1000 per år, då behöver vi ha mer kylkapacitet för kistorna än vad vi har i dag.
– Vi har även diskuterat om det behövs fler ugnar. Men sett till ökningen så har vi inte behov av att sätta in två ugnar, med en ugn kan man göra ungefär 1 200 kremationer per år, och vi kommer att klara av det här i 20-25 år till.
En annan viktig orsak bakom ombyggnationsplanen är de utsläpp som krematoriet står för. Nyköpings kommun har tidigare kommit med skarp kritik gällande det omfattande utsläppet av kvicksilver.
– Vi byter reningsmetod till en mer modern metod. Tekniken kring rening går snabbt framåt och därför har vi konstaterat att det behövs en helt ny anläggning.
Kostnaderna beräknas till ungefär nio miljoner kronor. Nu ska länsstyrelsen och miljökontoret i Nyköpings kommun ta ställning i frågan, Kalle Hansson tror att ett definitivt besked kommer i januari.