För 31,5 miljoner kronor har avloppsreningsverket på Brandholmen byggts om. Tidigare släpptes alldeles för mycket kväve ut i Stadsfjärden och spädde på övergödningseffekten i det redan övergödda innanhavet. EU har satt ner foten för länge sedan. Som mest får reningsverk släppa ut 15 milligram kväve per liter vatten. Och redan 2009 dömdes Sverige i EU-domstolen för att hela 37 reningsverk bröt mot direktivet.
Nyköping var ett av dem. I vattnet som rann ut i Stadsfjärden från reningsverket på Brandholmen kunde det finnas mellan 20 och 30 milligram kväve för varje liter vatten en dålig månad.
Sedan dess har de flesta reningsverk byggts om för att klara kvävereningen bättre. Nyköping och Katrineholm var sist ut. Katrineholm har nyligen påbörjat sin ombyggnation och i Nyköping fanns den nya kvävereningen på plats för ett år sedan.
Kväveutsläppen i Nyköping ligger numera på rätt sida gränsen. Men om det räcker eller inte för att EU-kommissionen ska vara nöjd är ännu oklart. Efter midsommar hålls nästa möte när ett beslut kan komma. Antingen bestämmer sig kommissionen för att vänta tills Sverige helt uppfyller kraven och släppa frågan, eller så kan det bli böter. Dessutom har det talats om risken för att en dom kopplas till ett löpande vite tills den dag Sverige uppfyller kraven och det har talats om summor kring 75 miljoner kronor på ett år.
Och om det blir aktuellt finns risken att Nyköping åker på att betala delar av dem.
– Det kan man aldrig besluta innan det har dömts ut. Att staten betalar är huvudregeln, men hur det fördelas får man se. Om det blir den som faktiskt kan påverka frågan, i det här fallet kommunerna, blir föremål för diskussion, säger Susanne Gerland, ämnesråd på miljödepartementet.
Och hur mycket det då skulle bli för Nyköpings del är alltså för tidigt att säga, men Mats Lindberg, tillförordnad VA-chef är inte pessimistisk.
– Vi är nere i under tio nu, det är ett bra värde. Vi ser optimistiskt på det, vi hoppas att vi ska slippa böter över huvud taget.
Miljödepartementet hoppas också på det. Målet med domen i EU-domstolen är inte att klämma Sverige på pengar, utan att få oss att följa direktivet.
– Syftet är att miljön ska må bra. Den här påtryckningen finns med syfte att vi ska komma i ordning, men man vet aldrig, säger Susanne Gerland.