– Många av barnen har åkt i de här gummibåtarna över medelhavet och har upplevelser som man inte önskar någon, säger Ingrid Carlmalm. Hon är lärare på Nykomsten som är Nyköpings mottagningsenhet för nyanlända barn. Nykomstens uppgift är att kartlägga barnens status. Under de sex veckor som barnen går på Nykomsten utreds allt från skolbakgrund och vilka ämnen barnen i så fall har läst, till om man kan simma, cykla, specialkost, eller vilka vaccinationer barnen har fått. Kartläggningen sker via samtal på hemspråket tillsammans med barnens föräldrar och tolk. Därefter tas beslut om vilken klass eller skola respektive barn ska placeras i.
28 barn är just nu inskrivna på Nykomsten, vilket är rekordmånga sedan enheten startade i mars förra året. Gruppen är indelad i två grupper och Ingrid Carlmalm har hand om barnen som varken kan skriva eller läsa, medan kollegan Charlotta Stenqvist har hand om barnen som kommit lite längre.
– När det gäller barn måste processen med att få in dem i samhället gå så snabbt som möjligt. De här barnen har stort behov av att leka och att träffa andra barn. Det är väldigt få av barnen som pratar om sina erfarenheter, men det här är barn som lämnat allt, säger Ingrid Carlmalm.
Nykomstens huvuduppgift är att kartlägga barnen, men för att förbereda barnen inför skolan får de även lära sig lite bassvenska under de sex veckorna. För att underlätta undervisningen har man därför delat upp veckorna i olika teman. Just den här veckan är det djur och natur som gäller och i Skaparverkstan på Barnkulturcentrum har barnen fått i uppgift att skapa ett träd.
9-åriga Haboon tar uppgiften på största allvar. Hon dekorerar sitt träd med rosa pärlor. Stammen har hon valt att måla blå. Hennes familj splittrades när de flydde från Somalia och med hjälp av tolken Nimco Ibrahim berättar hon blygt att hon varit i Sverige i ungefär två månader. Hon bor med sin mamma och 14-åriga storebror, men hennes syster är spårlöst försvunnen, kanske i Uganda. Det är uppenbart att hon inte vill prata om sin familj. Kanske är det för smärtsamt. När hon får frågan om vem som ska få trädet, lyser hon däremot upp.
– Det ska mina nya klasskamrater på min nya skola få, säger hon.
Ingrid Carlmalm menar att oavsett varifrån barnen kommer och vad de har i bagaget är de oerhört motiverade och vill lära sig svenska snabbt så att de kan få svenska kompisar.
– Redan inledningsvis förstår barnen att svenska är ett viktigt ämne. Men så länge de inte har något gemensamt språk är det kroppsspråk som gäller. Efter den här tiden på Nykomsten är jag förvånad över hur mycket man faktiskt kan kommunicera utan språk, säger hon.
Hur snabbt man lär sig ett nytt språk beror på en mängd olika faktorer. Exempelvis går vi människor igenom olika sensitiva perioder då vi är mer eller mindre mottagliga för att exempelvis lära oss ett nytt språk. Men generellt kan man säga att ju yngre man är, desto lättare är det att lära sig ett nytt språk – riktigt små barn nästan suger i sig språket.
Svårast för att lära sig ett nytt språk har äldre barn och vuxna som aldrig haft möjligheten att gå i skolan. Då är det svårt men inte omöjligt, menar Ingrid.
– Precis som när man talar med små barn måste man vara tydlig och upprepa orden. Det är också lättare att börja med ljudenliga ord, alltså ord som låter som dom stavas, säger Ingrid och tar sko, bok och ros som exempel.
9-åriga Iman kikar nyfiket på fotografen från utklädningshörnan. Hon har precis bytt huvudbonad och har på sig något som ser ut som ett gigantiskt bakverk, kanske sockermunk.
Iman är från Syrien och har precis fått reda på att skolornas sportlov gör att hon måste vänta en extra vecka innan hon får börja sin nya skola.
– Jag längtar efter skolan. Jag vill börja på en gång, säger hon.
Ingrid Carlmalm berättar att Nyköpings kommun även delar ut ett gratis "gästkort" till alla barn som besöker Skaparverkstan och Barnkulturcentrum. Och att flera av Nykomstens barn tagit med sina föräldrar och syskon på lördagarna då Skaparverkstan håller öppet för allmänheten.
– Barn är en bra väg till integration, en dörröppnare.