Gunni Ahlstrand har bott i Nyköping i hela sitt liv och tycker det bästa med området är närheten till naturen. Något hon har haft med sig ända sedan barnsben. Redan som liten var hon nämligen tvungen att i ur och skur ta sig till skolan.
– Det var omkring fem kilometer enkel väg och när det var snö fick man pulsa fram över gärdena. Det var jobbigt men man var så illa tvungen. Skidor gick inte att använda för de försvann om man ställde dem vid skolan.
Favoritämnet i skolan var sång. Något som även kom att prägla hennes ungdom och vuxna ålder. På den lokala dansbanan sjöng hon och spelade dragspel. När hennes dotter Laila blev äldre började de två spela och sjunga tillsammans.
Naturen och framförallt skogen har alltid haft en särskild plats i hennes hjärta. Där är det lugn och ro tycker hon.
– I skog och mark har jag trivts bäst. Jag har inte dragit mig för att gå ut i skogen ensam. Jag har aldrig varit rädd för att gå ut själv i den som kanske många andra kvinnor har varit. I skogen har jag tyckt att man är mer skyddad än annars.
Framförallt är det stillheten och djurlivet som har lockat henne till den.
– De kan komma fram och springa mitt framför näsan på en. Det är väldigt tacksamt. På så vis har skogen har varit som ett hem för mig. Jag har tänkt många gånger att i skogen finns det inget farligt. Finns det farligt så är det ute bland människorna.
Ett av favoritskogspartierna ligger i Sjösatrakten där hon tidigare bodde. Där var skogen alldeles inpå knuten.
– Det var bara femtio meter till den. Det var bara att kliva utanför dörren och jag var nog i skogen varje dag. Jag kunde sätta mig ute på en sten eller berghäll och bara titta på fåglar. Där kunde jag sitta länge då det var så hemtrevligt och lugnt och skönt. Inget folk var det där heller, där fick jag var ifred.
Trots att hon bott i Nyköping i hela sitt liv har hon aldrig haft några planer på att flytta. Närheten till allt är en av anledningarna och något hon uppskattar.
– Det är nära till sjön och skogen. Allt vad jag vill åka till finns här.
Hon fyller år på internationella kvinnodagen men har inte själv arbetat aktivt med sådana frågor.
– Jag har inte tänkt på hur det är att fylla år på en sådan dag. Men lite speciellt är det i alla fall. Man tänker mer på den nu än vad man gjorde förr.