Hon blickar mot oss från fotografiet. Milt leende och vacker. Den 24 november i år skulle Karina ha fyllt 50 år.
Inga-Lill Starck, 79, bläddrar i minnesboken från dotterns begravning. När hon tog del av nyheten om flickan som dog i hjärnhinneinflammation i Nyköping i helgen kom allt över henne igen.
– Karina kom hem från sin pojkvän den lördagen. Hon hade haft ont i huvudet och ville sova hemma. Hon hade varit hos läkare som skrev ut treo, men det hjälpte ju inte.
Dottern gick på toaletten och var borta så länge att föräldrarna blev oroliga och öppnade dörren.
– Hon satt därinne, framåtböjd med händerna hängande. Vi tog henne i varsin arm och ledde in henne i sängkammaren. Hon var skållhet på pannan.
Termometern stannade på 42 grader. Karinas pappa la henne i baksätet på bilen och körde henne till akuten.
– Hon var alldeles stel i nacken. Hon låg som en pinne och kunde inte röra sig.
Det blev iltransport i ambulans till infektionskliniken i Eskilstuna.
– De frågade om vi ville åka efter. Men det var frosthalka, vi sa att vi åker i morgon istället. Det ångrar jag idag... men det var så halt...
Tidigt på söndagsmorgonen ringde läkaren och sa att föräldrarna måste komma. Läget var kritiskt. Karina låg i respirator. När Inga-Lill och maken kom fram hade Karina avlidit.
– Det var 24 minuter över 8. Det klockslaget glömmer jag aldrig.
63 personer kom till begravningen i kapellet på Nya kyrkogården. En lång rad namn på kompisar finns i minnesboken. Arbetskamrater och personal på körskolan lämnade blommor.
Karina jobbade på dagis i Oppeby. Inga-Lill vet inte var smittan kom ifrån eller om det gjordes några insatser för att skydda barn och arbetskamrater men minns att familjen blev undersökt.
– Någon annan hjälp fick vi inte. Läkaren i Eskilstuna frågade om vi ville ha lugnande medel men vi skulle ju köra hem så det var inte aktuellt.
Kort efter att Karina gått bort fick Inga-Lill höra att en ung man i Tystberga hade avlidit i samma sjukdom dagen efter att Karina dog.
– Jag minns inte hur jag fick veta det, jag vet inte vem det var eller om han och Karina träffats. Men nog är det konstigt.