Maten du ställer på bordet kommer någonstans ifrån. Ibland från lantbrukare runt Yngaren, inte långt från Nyköping, som bland annat odlar spannmål.
Produktionen av mat behöver öka i Sörmland, anser Jenny Johansson.
– Vi har en livsmedelsstrategi att ta hänsyn till för vi behöver öka självförsörjningsgraden i samhället, säger Jenny Johansson vattenstrategisk rådgivare vid Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund.
Men det får inte bli på bekostnad av miljön och det finns utmaningar för att uppnå god vattenkvalitet i sjöar och vattendrag.
– Målet är att ha en god livsmedelsproduktion och samtidigt verka för en bra miljö, säger hon.
– Gör vi det rätt så klara vi de högt uppsatta målen, säger hon.
För att det ska växa vid Yngarens stränder behövs växtnäring. Bönderna runt Yngaren behöver därför lägga på gödsel. Ibland är det kogödsel ibland konstgödsel.
En del av näringen rinner ner i Yngaren, som då blir övergöd. Det kan leda till algblommning som i vissa fall kan påverka människors hälsa och dessutom minska den biologiska mångfalden. Dessutom fortsätter näringen ut i Östersjön.
– Där vill vi inte ha den. Vi vill ha den i växterna annars blir det dessutom ekonomiska förluster för lantbrukarna, säger hon.
Under två år kommer hon att fokusera på ett nationellt pilotprojekt runt Yngarens stränder och vattendrag.
På pappret handlar det om att Jenny ska hjälpa vattendragsgrupper och lantbrukare att komma igång med åtgärder mot växtnäringsläckage.
– Det är ganska krångliga processer att få till åtgärder, säger hon.
Sällan är det brist på engagemang från lantbrukare, utan det faller oftast på byråkrati, när gamla vattendomar och annat ställer till det. Dessutom tar det tid.
– Jag har jobbat med att starta upp flera vattendragsgrupper i länet när jag jobbade på länsstyrelsen, säger Jenny Johansson.
Hon är därför väl insatt i byråkratin och vet hur det ska gå till för att göra en tidskrävande ansökan. Det är mycket som kan komma att behöva tas hänsyn till; så som biotopskydd, Natura 2000-områden och artskydd, som exempel.
Bönder kan söka pengar för att bygga en fosfor-damm, enkelt förklarat en liten våtmark för att binda växtämnen.
Men i egentligen är åtgärderna större än så.
– Anläggs den på rätt sätt samlar den växtnäring men i torkans tider är vi i behov av att hålla kvar vatten i landskapet, säger hon.
Samma våtmark kan alltså också hjälpa till att fylla på grundvattendepåerna.
– Vi har dränerat bort otroliga andelar vatten från jordbrukslandskapet, säger hon.
Det är utdikningen som varit den största boven - även om den också kan vara bra, som vid skyfall.
– Blir åkrarna översvämmade kan de dra med sig växtnäringen ner i vattendragen, säger hon.
Det är med andra ord komplexa frågor Jenny Johansson jobbar med. Men om åtgärderna görs rätt rustas Sörmland för en föränderligt klimat, enligt henne.
– Det är en klimatanpassning det här, säger hon.
fredrik.ericsson@sn.se