– Förvaltningen håller på att titta på hur elevhälsan fungerar i de olika skolorna. Förändringen som gjordes var att gå från ett större centralt team till som nu, ett mindre centralt team och att skolorna gör mer arbete själva. Nu gör vi som vi alltid gör, följer upp och utvärderar, säger Anneli Tiger som är chef för Nyköpings kommuns centrala elevhälsoorganisation.
Just nu håller man bland annat på att fråga skolcheferna vilka resurser de har samt hur de arbetar inom området.
– I stora drag handlar det om att se om något behöver utvecklas eller om det är bra som det är. Det handlar om en kartläggning, om något brister kan jag tänka mig att arbetet går in i en annan fas, fortsätter Tiger.
– Den skola som har en egen kurator och är väl försedda, ser antagligen jättepositivt på situationen och de som har få eller inga timmar alls är naturligtvis inte nöjda.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Kent Pettersson (S) berättar att kommunfullmäktige tog beslutet att utreda elevhälsan.
– Förhoppningsvis leder det till ett uppdrag att förändra och förbättra. Vi har fått rapporter om att saker kan bli bättre, säger han.
Vad du ge något exempel på det?
– Jag vill vänta på utredningen innan jag säger något. Förhoppningsvis är den klar i början av hösten så att det kan fattas beslut redan det här året.
Högstadiet delar på fyra skolkuratorer medan låg-, och mellanstadiet har tre stycken. Peter Mörvid är en av dem som delar upp sin arbetstid mellan olika låg-, och mellanstadieskolor, sju stycken i hans fall.
– Oftast ser mina dagar ut så att jag åker runt mellan de olika skolorna och träffar elever fram till klockan två på eftermiddagen. Det kan handla om enskilda möten, att ha kill-, eller tjejsnacksgrupper eller att göra ett värdegrundsarbete i en klass, säger Mörvid.
– Sedan ägnar jag resten av arbetsdagen till vuxendelen av skolan och har exempelvis handläggningssamtal.
Fungerar det bra att ha hand om så många skolor?
– Jag är van att jobba så, det är inget konstigt att hoppa runt. Men om man ska arbeta förebyggande och främjande och med värdegrunder tror jag att man behöver jobba på ett annat sätt än att fara runt så här. Det kan krävas att man är tätare på en skola för att lyckas med det. Men när jag arbetar med att handleda lärare kan jag nå ut till väldigt många barn genom dem.
Han har tagit del av den undersökning som Akademikerförbundet gjort och som redogörs för i faktarutan.
– Det är väldigt olika beroende på arbetssituation. Små barn – små bekymmer, stora barn – stora bekymmer. Jag kan förstå att en kurator på en högstadieskola där det finns 30 hemmasittare och elever med självskadebeteenden inte hinner med.