En gråmulen februarikväll 2010 samlas sju politiker i ett sammanträdesrum på Västra Kvarngatan i Nyköping. Utanför rummet sitter den krögare som senare kommer att dras inför rätta misstänkt för grov ekonomisk brottslighet.
Politikerna ingår i sociala utskottet. De ska ha möte och på dagordningen står krögarens serveringstillstånd. En av kommunens alkoholinspektörer har föreslagit att krögaren ska förlora sin rätt att servera öl, vin och sprit.
Mötet kommer att utveckla sig till ett av de stormigaste i utskottets historia. Dessutom kommer alkoholinspektören senare hävda att politikerna bröt mot lagen, och avgå i protest.
Turbulensen under mötet och alkoholinspektörens beslut att lämna sin tjänst, är bara ett par exempel på hur turerna kring den tidigare krögaren skakade Stadshuset.
Drygt en månad innan mötet hade en annan kommunal tjänsteman stängts av från sin tjänst. Detta efter anklagelser om att tjänstemannen hade förvarnat krögare i Nyköping om kommande krogkontroller.
Några veckor efter utskottets sammanträde släpper polisens eko-rotel i Nyköping nyheten att en toppolitiker i kommunen misstänks för mutbrott. Detta sedan man upptäckt en pengatransaktion mellan politikern och krögaren.
Misstankarna mot tjänstemannen och politikern är sedan länge avskrivna. Men uppgifterna är intressanta ur andra perspektiv.
I SN:s granskning av turerna kring krögaren utgör pengatransaktionen bland annat ett exempel på den ställning krögaren hade, med vänskapsband in i Stadshuset men också till polishuset.
– Jag var populär, säger krögaren själv.
Anklagelserna mot tjänstemannen är ett exempel på den infekterade stämning som omgav kommunens krogarbete, och den ryktesspridning som bland annat vänskapsbanden gav upphov till.
SN:s granskning visar också att kommunens krogtillsyn hade allvarliga brister. Ett kommunalt dokument om krögaren diariefördes aldrig på kommunen – i stället hittades det på krögarens krog.
■■■
När alkoholinspektören föreslår sociala utskottet att krögaren bör förlora sitt serveringstillstånd, hänvisar han till uppgifterna i en förhandspromemoria från Skatteverket.
I dokumentet hävdar myndigheten att tusentals liter öl saknas i krögarens redovisning för 2008 och 2009, och att bolaget på så sätt underlåtit att betala skatt och arbetsgivaravgifter på drygt en miljon kronor.
Förhandspromemorian är till stora delar ett resultat av en krograzzia, som Skatteverket och polisens eko-rotel genomförde mot krögarens krog i augusti 2009.
Vid razzian beslagtog polisen material och delgav krögaren misstanke om brottet försvårande av skattekontroll. Under utredningen blir misstankarna allvarligare. När han åtalas gäller misstankarna grova skattebrott och grovt bokföringsbrott.
Efter razzian undersöker polisen även krögarens konton, och upptäcker att 265 000 kronor har överförts från krögaren till en av Nyköpings ledande politiker, Carl-Åke Andersson (S).
När transaktionen ägde rum, i augusti 2008, var Carl-Åke Andersson fritidspolitiker och vice ordförande i bygg- och tekniknämnden. I dag är han nämndens ordförande och ersättare i kommunstyrelsen.
Han har däremot aldrig suttit i sociala utskottet, vilket är viktigt att påpeka.
Transaktionen gör att polisen först misstänker att det kan röra sig om en muta, och kopplar in riksenheten mot korruption som inleder en förundersökning om grovt mutbrott.
Enligt uppgifter till SN inleds förundersökningen, eftersom den berörda banken först uppger att en postväxel varit inblandad i transaktionen. Postväxlar brukar vara en varningsklocka, för både polisen och Skatteverket.
När det visar sig att bankens uppgift är fel, läggs förundersökningen ned.
■■■
I dag berättar Carl-Åke Andersson för SN att pengarna från den tidigare krögaren var återbetalning av ett lån. I början av februari 2008 lånar han och en annan person gemensamt ut en halv miljon kronor till krögaren, som är en nära vän sedan många år tillbaka.
– Han berättade för mig att han hade ekonomiska problem eftersom han låg i skilsmässa och frågade om han kunde få låna pengar, säger han.
I april 2009 hörs Carl-Åke Andersson som vittne i utredningen mot krögaren. Trots att han inte är misstänkt för något brott, får Carl-Åke Andersson frågor om sina ekonomiska mellanhavanden med krogägaren.
Polisen har upptäckt att Carl-Åke Andersson vid ett stort antal tillfällen under 2008, 2009 och vid ett tillfälle 2010, genomförde stora kontantinsättningar på sitt eget bankkonto.
Ofta har handlade det om mellan 10 000 och 15 000 kronor.
Under förhöret förklarar Carl-Åke Andersson att även dessa pengar kommer från krögaren, och att de utgör avbetalningar på lånet. Pengarna har han fått kontant av krögaren, ofta i form av 500-lappar och 1 000-lappar.
Pengarna har han sedan själv satt in på sitt konto, berättar han.
Det är lätt att förstå polisens intresse. Krögaren misstänkts ha sålt öl svart, och under polisförhöret berättar vittnen Carl-Åke Andersson att han under ett par års tid har fått ungefär 200 000 kronor i kontanter av krögaren.
Carl-Åke Andersson själv tycker inte att det var märkligt att stora delar av lånet betalades tillbaka kontant.
– Nej, jag tyckte inte att det var konstigt. Krogbranschen är ju kontantintensiv, säger han till SN.
En del av insättningarna görs efter razzian mot krögaren i augusti 2009 och en insättning görs efter sociala utskottets möte i februari 2010. SN rapporterar om båda dessa händelser.
Carl-Åke Andersson säger att han med all säkerhet har läst artiklarna.
Efter utskottsmötet skrev SN att Skatteverket misstänkte att krögarens bolag undanhållit en miljon kronor i skatter och avgifter. Det fick dig inte att fundera på om det var lämpligt att ta emot kontanter av krögaren?
– Det har jag ingen minnesbild av nu. Det ska jag ärligt säga, säger Carl-Åke Andersson.
Carl-Åke Andersson lånar ut pengarna i en tidsperiod då krogbranschen i Nyköping förpestas av krogattentat. Den första krogen brinner 2005. Därefter följer en mängd attentat mot andra krogar under åren 2007, 2008 och 2009.
Det har aldrig funnits några misstankar om att den tidigare krögaren skulle ha haft något med attentaten att göra Men Carl-Åke Andersson lån till krögaren reser frågor om vilka slags band en politiker kan ha till näringsidkare. I synnerhet när näringsidkaren verkar i en bransch som kommunerna lägger ner mycket resurser på att inspektera.
Och – som i detta fall – en bransch som befinner sig i en extrem situation.
Carl-Åke Andersson tycker att frågan är irrelevant.
– Jag lånade inte ut pengar till en krögare. Jag lånade ut pengar till en mycket nära vän. Det måste även jag få göra, säger han.
Under polisförhöret berättar Carl-Åke Andersson också att han som säkerhet för lånet fick en revers. Om det hände krögaren någonting skulle reversen lösas ut och Carl-Åke Andersson skulle då kunna sälja aktier i krögarens krog. Reversen gällde fram till augusti 2008, då lånet till krögaren förnyades. För det nya lånet fanns det inte någon säkerhet, säger han till polisen.
När SN i dag frågar Carl-Åke Andersson om reversen, har han inget minne av den.
Tror du att den uppgift du lämnade i polisförhöret är riktig?
_ Jag vet inte, svarar Carl-Åke Andersson.
När SN frågar Carl-Åke Andersson om inte reversen innebar att han därmed hade ekonomiska intressen i krogen, bryts samtalet.
■■■
Under en längre tid före sociala utskottets möte i februari 2010 cirkulerade rykten i polishuset i Nyköping. Många upplever att något var ruttet med de kroginspektioner som polisen, kommunen och räddningstjänsten då och då genomför.
– Vi hittade aldrig några felaktigheter. Det verkade som att Nyköpings krogliv var renast och bäst i Sverige, säger en polis.
Det tycktes orimligt. Krogattentaten var en indikation på att något var allvarligt fel, men inspektionerna gav ingenting. Flera poliser misstänkte därför att någon tipsade krogägarna om de förestående inspektionerna.
På kommunen fanns samma misstankar.
– Något var fel. De kvällar då fem-sex inspektioner genomfördes i tät följd, tipsade säkert krogägarna varandra. Men att inspektionerna aldrig gav något, det var märkligt, säger en källa.
Under hösten 2009 får ryktena ytterligare bränsle. Då hålls ett informellt möte mellan restaurangfolk, en kommunal chefstjänsteman och Göran Hagberg (FP), som då är ordförande i sociala utskottet.
Enligt SN:s källor berättar restaurangfolket att krogägarna i kommunen tipsas om förestående inspektioner. De namnger också en kommunal tjänsteman, och säger att tjänstemannen belönas med bland annat gratisluncher.
Den krögare som nu misstänks för grov ekonomisk brottslighet, pekas ut som en av krogägarna som smörjer tjänstemannen.
Uppgifterna får till följd att tjänstemannen stängs av från sitt arbete. Kommunen gör också en polisanmälan och riksenheten mot korruption inleder en förundersökning om misstänkt mutbrott.
Utredningen stöter snabbt på problem. Den restaurangpersonal som kallade kommunen till mötet vill inte medverka i polisutredningen, enligt uppgifter till SN. Förundersökningen läggs ned.
Den utpekade tjänstemannen säger till SN att det kändes helt overkligt att bli anklagad för mutbrott.
– Varför skulle jag ta emot gratisluncher av krögare? Skulle jag vara så dum att jag riskerar mitt arbete för en sådan sak? Nej, aldrig.
Tjänstemannen är helt övertygad om att restaurangpersonalen hade påverkats att lämna fabricerade uppgifter. Kanske av en krögare, som bedömde att han eller hon skulle tjäna på att tjänstemannen försvann från sin tjänst.
– Det är känt att krögare i Stockholm har använt sig av denna metod, säger tjänstemannen.
Tjänstemannen var avstängd från sin arbetsplats i ungefär en vecka.
■■■
Längs med Nyköpings gator syns spridda klungor av människor. Klockan är strax efter två på natten och denna augustikväll 2009 har en del av flanörerna varit på krögarens krog och festat.
Krögaren själv har dröjt sig kvar på arbetsplatsen. Han går igenom dagens kassor när plötsligt krogen fylls av människor igen. Ett 15-tal personer från polisen och Skatteverket har precis börjat sin razzia.
Under razzian beslagtar polisen mängder av material, bland annat krogens kassaapparater, en del bokföringsmaterial och åtskilliga pärmar med dokument.
När utredarna går igenom materialet hittar man bland annat en skrivelse som är ställd till Nyköpings kommun.
Av skrivelsen framgår att det har gjorts en restaurangkontroll mot krögaren den 17 april 2009. Inspektionen avser inte den krog som blir föremål för en razzia, utan en annan av krögarens krogar.
Dokumentet har författats av en dataexpert på Skatteverket, och beskriver hur krögarens kassaapparater har analyserats efter restaurangkontrollen.
Enligt dataexperten är det möjligt att manipulera dessa kassaapparater - men några tecken på att de faktiskt har blivit manipulerade har inte konstaterats, står det.
Dokumentet är med andra ord inte graverande för krögaren. Inte desto mindre är det något av en gåta hur det kunde dyka upp i det material som beslagtogs i samband med razzian.
Av allt att döma har krögaren fått skrivelsen av någon person på Nyköpings kommun. Krögaren själv säger också att så är fallet. Han begärde ut handlingen, eftersom han ville veta resultatet av restaurangkontrollen, berättar han.
Problemet är att det inte finns någon notering i kommunens diarier om att någon har begärt ut handlingen. Det är märkligt - men omständigheterna runt skrivelsen är faktiskt märkligare än så.
Yttrandet är skrivet i mitten på maj 2009, men handlingen diarieförs inte på kommunen förrän i september 2012. Då har det gått tre år sedan razzian mot krögaren.
I kommunens system finns inte ens några noteringar om att kommunen skulle ha genomfört en restaurangkontroll mot krögaren den 17 april 2009.
De nuvarande alkoholinspektörerna på Nyköpings kommun var inte anställda vid tidpunkten för dessa händelser. En av alkoholinspektörerna, Stefan Gjuse, säger att hanteringen ser konstig ut.
– Jag anser att materialet skulle ha registrerats i våra system. Enligt förvaltningslagen ska det göras och i dag registrerar vi alltid sådant här material.
Varför gjordes det inte?
– Det kan jag bara spekulera om. Antingen har man glömt bort det eller så handlar det om något annat.
I samband med rättegången mot den tidigare krögaren, fick kommunen vetskap om det dokumentet. Eftersom det inte gick att hitta skrivelsen i kommunens arkiv, beställde man en kopia från Skatteverket.
Kopian kom till kommunen i september 2012 och då diariefördes handlingen.
■■■
Den händelseutveckling som leder fram till krögarens fall börjar med razzian mot hans krog. Så småningom förlorar han sitt tillstånd att servera alkohol. I det läget ser krögaren ingen annan möjlighet än att sälja sina verksamheter, och snart försätts hans bolag i konkurs.
I april 2012 åtalas han dessutom för omfattande ekonomisk brottslighet.
Krögaren själv anser att de senaste åren har varit mer dramatiska än så. Innan fallet hade han en framträdande position i Nyköpings offentliga rum, och 100-tals människor ville ha honom som vän.
I dag är situationen annorlunda.
– Jag var populär helt enkelt. Nu är det ingen som ställer upp för mig, säger han.
När rättegången mot den tidigare krögaren startar i september 2012, står det snart klart att uppgifterna om ett stort socialt umgänge utgör en del i försvarets strategi att skjuta åtalet i sank.
Inför domstolen berättar den tidigare krögaren att han har bjudit massor av människor på både öl och mat. Något som kan förklara att en del av ölen inte har slagits in i kassan.
Han pekar också ut en del personer, bland annat en uppger han ett en åklagare ska ha bjudits på mat och att en polis ska ha fått rabatt på öl.
Både åklagaren och polisen säger att krögarens uppgifter är fel. Vad gäller polisen finns det dock omständigheter som tyder på att han i alla fall hade ett speciellt vänskapsförhållande till krögaren.
Polisen kallas som vittne till rättegången. När förhöret nästan är slut, medger polisen att han försökt att låna pengar av krögaren. Detta efter en direkt fråga från krögarens försvarsadvokat Hans Sundberg.
– Jag skulle köpa ny bostad, säger polisen i förhöret.
I dag vill polisen inte prata med SN om lånförsöket, och hänvisar till att tingsrätten ännu inte har meddelat någon dom i målet.
Krögaren uppger däremot att polisen ville låna 300 000 kronor och att frågan ställdes i ett sms under hösten 2009.
Det skulle i så fall innebära att polisen försökte låna pengar av krögaren, efter razzian och efter det att krögaren delgivits misstanke om brottet försvårande av skattekontroll.
När SN intervjuar krögaren om hans ställning i Nyköping före razzian, namnger han betydligt fler politiker, kommunala tjänstemän och poliser som ska ha ätit gratis på hans krogar.
– För mig var det naturligt och det fanns inga baktankar. Jag träffade mängder av människor i olika sammanhang och då kunde jag ge dem lunchkuponger. Det är sådan jag är bara, säger han.
Oavsett om uppgifterna är riktiga eller inte, står det klart att det i Stadshuset gick rykten som ligger i linje med krögarens påståenden.
Flera av varandra oberoende källor säger till SN att redan innan razzian pratades det mycket om att en del politiker hade osunda vänskapsband till krögaren, och åt gratisluncher på hans krogar.
En del var övertygade om att ryktena talade sanning. När de har läst om turerna kring krögaren, anser de sig ha fått bekräftat att något var väldigt konstigt i Nyköping under den aktuella tiden.
– Det var väl det vi visste sa många, berättar en källa.
Andra källor är mer skeptiska och säger att det handlade om illasinnade rykten, som syftade till misskreditera krögaren. De som spred ryktena var avundsjuka på hur krögaren hade lyckats bygga upp sin verksamhet.
– De kunde prata om att nu har han en ny bil igen, säger en källa.
■■■
När sociala utskottets möte öppnas, börjar alkoholinspektören att berätta varför han anser krögarens tillstånd bör dras in.
De tyngsta skälen återfinns i förhandspromemorian från Skatteverket, där myndigheten bland annat hävdar att tusentals liter öl saknas i krögarens redovisning.
Därefter kallas krögaren in och får ge sin syn på vad som inträffat. Han hävdar att Skatteverket har fel och ger olika förklaringar till att en del öl inte hade slagits in i kassan.
Det är när det är dags för beslut som det bränner till. Det visar sig att utskottet är djupt oenigt. Efter en turbulent diskussion går man till beslut. Krögaren får behålla sitt tillstånd med siffrorna tre mot två (två suppleanter röstar inte).
De som röstar för att krögaren ska få behålla sitt tillstånd är Louise Ankarfjäll (S), Leif Karlsson (S) och Kent Gustavsson (C).
Louise Ankerfjäll förklarar att hon röstade för att krögaren skulle få behålla tillståndet, eftersom varken Skatteverkets eller polisens utredningar var färdiga.
– Så här i efterhand ser det kanske konstigt ut. Men just då kändes det som ett rimligt beslut, säger hon.
Göran Hagberg (FP) var utskottets ordförande, och röstade för att tillståndet skulle dras in. Det gjorde även Jan Andersson (KD). Än i dag förstår inte Göran Hagberg hur de andra i utskottet tänkte.
– För mig var det helt glasklart att tillståndet skulle dras in, säger han.
Vid ett nytt möte med sociala utskottet i maj samma år, beslutar politikerna att dra in krögarens tillstånd. Då har den alkoholinspektör som föredrog ärendet vid det första mötet redan slutat i protest.
I ett brev till ledamöterna i sociala utskottet förklarar alkoholinspektören att han lämnar sin tjänst på grund av beslutet att låta krögaren ha kvar sitt tillstånd.
"Efter det (…) känner jag att jag inte längre kan utöva mitt arbete med bibehållen trovärdighet. Beslutet innebär att det i princip inte finns något som kan motivera återkallelse av serveringstillstånd", står det i brevet.
Reportaget publicerades ursprungligen i Södermanlands Nyheter lördagen den 20 oktober 2012