Staten har satsat tre miljarder på ett lärarlönelyft för landets lärare. I Nyköping får runt 300 lärare, som anses särskilt kvalificerade, 13 miljoner i statsbidrag. Det blir 2500 kronor mer i månaden, i snitt, på löner som dessutom ska permanentas av Nyköpings kommun. För de förstelärare som sedan tidigare fått 5000 kronor i den borgerliga satsningen, och som nu också får del av lärarlönesatsningen, kan det innebära 7500 kronor mer i månaden jämfört med andra kollegor.
I Släbroskolans personalrum sitter ett tiotal lärare och vilar upp sig på rasten. Enligt personalen själva har ungefär 17 lärare fått del av satsningen. På skolan jobbar runt 65 lärare, fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare. Flera uttrycker besvikelse över satsningen. Samtliga vill vara anonyma.
– Om din kollega, som gör samma jobb, får 6000 kronor mer behöver man inte vara någon Einstein för att förstå att det här kommer splittra. Risken är att det slår sönder personalgruppen, säger en lärare.
En annan lärare ifrågasätter hur objektiva skolledarna har varit i sin bedömning.
– Det är en omöjlig situation, det blir en subjektiv bedömning.
Flera som uttalar sig tycker att statsbidraget borde ha varit utformat på ett sätt så att alla behöriga lärare hade fått ta del av pengarna.
På Lärarförbundet i Nyköping är man glada över att staten skjuter till pengar, men har också fått höra liknande resonemang och frustration som lärarna på Släbroskolan ger uttryck för.
– Vi har fått respons från medlemmar som känner sig oerhört besvikna. De som har fått pengar kan känna att de skäms inför sina kollegor och de som inte fått tycker det känns tufft att inte bli uppskattad för sin arbetsinsats, säger Emilia Lönnqvist på Lärarförbundet i Nyköping.
Nyköpings kommun har valt att differentiera lönesatsningen, det vill säga alla som tar del av lönesatsningen inte får lika mycket.
– Då blir motiveringen ännu viktigare. Där får vi signaler på att det finns ett missnöje som vi fört vidare till divisionen, säger Lönnqvist.
Inom lärarlönelyftet finns det kriterier som läraren ska nå upp till, så som att läraren ska ha utvecklat undervisningen.
– Det finns de som har nått upp till kriterierna men ändå inte fått ta del av pengarna. Då blir det viktigt med en korrekt bedömning och den största kritiken Nyköpings skolledare har fått är att de inte hunnit vara ute i verksamheten och se sina medarbetare. De här olika aspekterna har lett till en känsla av orättvisa, säger Lönnqvist.
Lärarförbundet anser samtidigt att skolledarna har en helt orimlig situation för att hinna vara ute i verksamheten. Ett arbete som Lärarförbundet anser borde prioriteras.
– Hade de fått vara ute i verksamheten i stället för att sköta lokalfrågor, ekonomi och annan administration så kanske de hade kunnat sköta sitt arbete bättre. Vi ser ju att skolledarna inte har uppskattat uppgiften att fördela pengarna, säger Lönnqvist
Kommunledningen har valt att skjuta till två miljoner kronor till nästa års lönerevision för att öka alla lärares löner. Enligt Lärarförbundet handlar det om 185 kronor i månaden för dem som inte ingår i den statliga satsningen.
– Det är givetvis bra att det skjuts till ytterligare pengar men när arbetsgivaravgifter och liknande dras blir det ännu mindre, säger Lönnqvist.