En efter en droppar medlemmarna i lussekattsjuryn in på redaktionen. Vi har dukat upp med lussebullar och saffransskorpor i mötesrummet, och värmer glögg i redaktionens mikron. Stämningen är smått nervös.
Tyvärr har jurymedlemmen tillika bagaren Torgny Andersson fått förhinder. Men SN:s reporter Tobias Johannesson, hoppar glatt in som jurymedlem i stället. Han är uppvuxen med tre katter och förklarar sig vara en stor kattvän.
– I Lussekatten söker jag efter en katt med karaktär och tilltagen kroppshydda. Så ska en katt se ut.
Du gillar tjocka katter? Varför då?
– Ja, det är ett tecken på att de frodas och lever ett gott liv.
Linda Svensson från Finntorps katthem och Gnestaveterinären Emma Ekman har dock andra preferenser, och Linda har under tävlingens gång glatts åt att se flera katter hon känt igen nominerade på hemsidan.
– Flera katter har kommit från oss, jag har blivit glad att se att de blivit uppskattad familjemedlemmar.
Sedan delas lappar och pennor ut och bilder på de tio finalisterna läggs ut på bordet för att betygsättas. Siffrorna ett till tio ska delas ut och den katten med flest poäng utses till vinnare.
Tystnaden sjunker och juryn betraktar intensivt bilderna. Jag lämnar dem ifred en stund och när jag är tillbaka räknas poängen ihop. Resultatet och toppstriden är jämn, men efter nogsamt poängräknande utropas Kassia till vinnare.
– Det känns bra! Alla har gett henne höga poäng, det är en julig känsla i bilden och en väldigt fin katt, säger Emma Ekman, som tog med sig sin fyraåriga son Neo till sammanträdet. Kassia var även hans favorit bland finalisterna.
– Hon är fin, säger Neo.